- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Femte Bandet. Ny följd. Första Bandet. 1889 /
372

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Fornsvenskans behandling av diftongen ia (Axel Kock)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

372 Axel Kock.

kunder, och jag skall söka ådagalägga, att två principer
därvid gjort sig gällande. Det är nämligen dels a-ljudets
kvantitet, dels den omständigheten, huruvida ljudförbindelsen ia
står såsom f r am ljud eller icke, som varit bestämmande vid
behandlingen av ljudförbindelsen ia. Av detta senare
förhållande kan man åter draga en slutsats beträffande olika
uttal av i såsom framljud och såsom midljud efter
konsonant.

För frågans undersökning har’jag dels genomgått det i
"Småstycken på forn svenska" s. 81-98 utgivna, vid mitten
av 1300-talet nedskrivna "Fragment af Östgöta lagen", dels
har jag granskat glossarerna till vissa av Schlyters
lageditioner. När växelformer av samma ord förekomma i en
lag, upptaga dessa glossarer väl icke alltid båda formerna,
men så till vida är säkerligen det ur dem hämtade
materialet fullt pålitligt, som de utan tvivel alltid riktigt upptaga
de normala formerna för hvarje ord.

I det nämnda Fragmentet av ÖGL. har följande lag
tillämpats: ljudförbindelsen ia övergår till iæ, när
ä-ljudet är kort (alltså ia)’ men kvarstår oförändrat, när
ä-ljudet är långt (alltså ia).

Vid bestämmandet av en vokals kvantitet i denna
urkund liksom i ett par nedan avhandlade skrifter bör man
besinna, att ursprungligen korta vokaler förlängts i vissa
ställningar i överensstämmelse med de fsv.
vokalförlängningar, som jag havt tillfälle påvisa i mina Studier öfver fsv.
ljudlära II 393 ff. Därtill kommer, att i fråga varande
urkund låter vokalförlängning inträda även i ett annat fall, och
detta i överensstämmelse med förhållandet i isländskan.

Ia har blivit iik i följande ord: siæx (3 ggr), iæk (3
ggr), Hæra (4 ggr), til iæmnapar (2 ggr), iæmlanga 1), a fiæti,

1) Nar intet tal anföres efter ordet, förekommer det med i fråga varande
stavning blott en gång.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:17:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1889/0378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free