Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några bidrag till fornnordisk grammatik. 19
kan omöjligen vara tillfälligt, utan palatalen och 2-ljudet
måste stå i något kausalsammanhang. Till införandet eller
stadgandet av i-ljudet har utan tvivel den ovan i kætil>
kittel påvisade ljudlagen bidragit. I 2 pl. pr. ind. och imper.,
hela pr. konj., part. pass. (givin, givit) utvecklades i; kanske
även i 2:dra och 3:dje pers. sg. pr. i de talrika bygder, där
isl. -r motsvaras av ändelsen -ir (givir\ och från dessa
former kan i hava inträngt i andra. I f all åter verben delvis
hava det redan på samgerm. ståndpunkt i 2:dra och 3:dje
pers. sg. alstrade «-ljudet att tacka för sin vokalisation, så
bör man så förstå förhållandet, att detta germ. i-omljud
bibehölls just i dessa verb (och ej undanträngdes genom
ana-logi-invärkan, såsom annars var fallet), emedan de började med
palatal: vid valfrihet mellan i och e valdes det förra,
emedan språket över huvud hade tendens att låta palatal hällre
efterföljas av i än av e.
I harmoni med övergången Östergötland > Östergytland
väntar man utvecklingarna gce^-gi, kæ>ki i relativt
oakcentuerad stavelse. Den förra finnes i fsv. Jialfgærpi >
hálf-girpi (så flera ggr i OGrL.) i motsats till gærþi *), den
senare i äldre nysv. (kalv-)tófe. Fsv. kætte användes
numera nästan endast i sammansättningen kalvkätte
(Da-lins och Westes ordböcker upptaga kette blott med
hänvisning till kalfkette)] äldre nysv. har även fårkätta^ fsv. gor-
l) Kanske även ultimas i-ljud spelat en roll vid utvecklingen
half-gærþi;>halfgirþi. Jmf. Kock: Arkiv IV 173 om utvecklingen
annattvæg-gia > annattviggia etc. till följe av den efter æ följande palatalen -j- i (i
alla de iakttagna fsv. och fgutn. exemplen efterföljes æ nämligen omedelbart
av en palatal). Dock är det möjligt, att även i dessa språk utvecklingen
æ>i inträdde oberoende av palatalen (detta är fallet i isl.; se anf. st.),
fastän intet bevis därpå kunnat anföras. Utvecklingen æ >» i i da. killing
(av kætlinger} i motsats till kiærliwg kan förklaras liksom i halfyirþi,
eftersom killing väl huvudsakligen brukas i det sammansatta kattekilling [och
harekilling}. Om orsaken till ?-ljudet i kilde vågar jag ej yttra någon
mening.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
