Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adolf Noreen: Etymologier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Etymologier. 365
sjilt einn samt. Också böjes i isl. einn fullt regelbundet som
ett adj., under det att saman förblir oböjt. I fsv. hava båda
orden sammansmält till ett, varvid fullt judlagsenligt mellan
nn ock s insjutes ett t (-rø#- =. -røwfc-), ock i följd av denna
sammansmältning kåmmer ordet så småningom att
sammanblandas med det sammansatta adj. isl. einsamann, -inn (sé
nedan s. 367 f.) ock böjes sedan såsom detta blått i slutet. Ett
spår av första sammansättningsledens böjning är däck ännu
bevarat i Ygl. II, Add. 11, 3, som har jenit. sg. ens samins,
vilket sålunda utjör ett slags kompromiss mellan *ens saman
(isl. eins saman) ock ensamins (isl. einsamens).
2) Fsv. (Vml.) enzoman (Schlyter skriver oriktigt
enso-man både i Gloss. till Yml. ock i sin stora ordbok), fda.
en-sumæn (jfr da. ensom, dalmålets iesum) är på samma sätt
uppkåmmet av einn, en(n) + soman, suman, en som bekant
i Dala- ock Västmannalagarna *) förekåmmande bifårm till
saman. Vokalen o, u i de nämda farmerna förklaras
oriktigt av Kock (Sv. Akc. II, 338 ff., Fsv. ljudl. s. 520), som
antar övergång från a i saman till o äller u i soman,
suman, då stavelsen var obetonad. Häremot oponerar sig Bråte
(A. Västm. lagens ljudl., s. 40) under åberopande av min på
föreläsningar framställda förklaring av saman: suman. Utom
av vad redan anförts av Bråte (anf. st.), framgår
ohållbarheten av Kocks åsikt dels därav, att fsv. för övrigt icke
tjän-ner till någon övergång a>u (icke ø) i obetonad ställning,
dels ock i synnerhet därav, att u i suman icke är spesiällt
nordiskt utan återfinnes på andra håll i samma äller
besläktade bildningar. För att visa detta måste jag övergå till en
utredning av, hur adv. saman o. s. v. är bildat. Det är
tydligen liksom sskr. samanä’, got. samana, fht. zi-samana "till-
*) Jfr angående det berättigade i benämningen "Dalalagen" numera
ytterligare (till vad av K. H. Karlsson anförts) Schlicks avhandling "Bidrag
till frågan om Dalelagen" i Språkvetenskapliga sällskapets i Upsala
förhandlingar 1888-91 s. 41 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
