- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sjunde Bandet. Ny följd. Tredje Bandet. 1891 /
81

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Erdmann: w-stammarne. 81

"bede en om noget"; i leiðning f. och freistnan f. torde n
hafva inkommit genom inverkan af freistne och bei&ne.
I viss mån äro också att med dessa jämföra
kompromissbild-ningarne f ht. aldsmn "Erlösung" och suochm(ri) "quæstio", jfr
got. soJceini- och sokni (se v. Bahder, Verbalabstracta p. 89).

Också på ett annat område finnas måhända rester i
behåll efter de gamla me-afledningarne. Det framgår af det
ofvan sagda, att icke blott m-stammarne, utan äfven
somliga mi-stammar kommo att i sing. nom. dat. ackus.
öfverensstämma i form med de neutrala io-(yo-)stammarne. Ett
resultat däraf blef, att åtskilliga ^-stammar, såsom reifte
vrede, kristne kristendom m. fl. förekomma med gen. sing,
ändelsen -es, -is, d. v. s. de uppfattades såsom neutra. I yngre
nordiska språk hafva flera blifvit neutra, såsom nysve. snille,
f ylle, fäste m. fl. (se Noreen, Altisl. Gramm. § 322, 2). Från
denna öfvergång kan man vänta att icke häller de
ini-stammar skulle hålla sig fria, som förut assimilerats med
w-stammarne. Och hos dem stannade det, enligt min
mening, i åtskilliga fall icke vid ett mera sporadiskt bruk
såsom neutra, utan det skedde i fno. en stadigvarande
förändring i deras kön och böjning. Såsom en sådan
ursprunglig £m’-stam tror jag, att fno. fygle n. bör betraktas i
betydelsen "Fuglefangst". Denna betydelse pekar på ett nomen
actionis *fuglmi- > fygle *femin., af fygla (Id) "fange Fugle"
(jfr fno. fygling f. = fygle n.), och detta är så mycket
sannolikare, som fno. dessutom har ett annat neutrum fygle, skildt
från det förra till betydelse och antagligen också till stam,
näml. koll. fygle af *fuglio-, i fno. illfygle n. "skadelige Fugle",
villifygle n. "vilde Fugle"; med andarf y gie n. "And" jämför fno.
illpréle n. = illr préll, Ijarndyre n. = bjprn.

Den öfvergång af femininum till neutrum, som i fiske f.
jämte fiske n. är påbörjad, och i veifte f. icke alls egde rum,
emedan dess feminina kön stöddes af fem. veiðr, har sålunda
i fygle n. genomförts.

AEKIV FÖR NOBDISK FILOLOGI VII, NY FÖLJD III. Ö

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:18:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1891/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free