Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156 Hellquist: Nomin albildning.
konsa lättfärdigt fruntimmer’ Bz.
kossa ’ko’ = isl. kussa : kusse Fr.2
kungsa ’drottning1 allm.
kvinnsa ’kvinnfolk’ kl. Bz.
maksa ’fet kvinsperson’ sk. Bz. : isl. makse Vgf.? Bz. jämför nht. diall.
mackelig ’fet’.
morsa : mor allm.
märrsa ’liten märr’ nk. sm. Bz.
rättesa ’rättarmor’.
rävesa ’räfhona’ vg. Bz.
rödbakksa ’räf bhl. Bz.
.., skärrsa ’syrsa’ sdml. Bz. är väl en ombildning (efter v. skärra) af syrsa.
sossa ’liten so’ allm.
spinnesa ’spinnerska’ vg. Bz.
strängesa ’räfserska’ sk. Bz. : stränga ’räfsa’ Bz.
stusa - se Tegnér Porh. paa andet nord. fil. møde s. 70.
tossa ’groda’ allm.: eng. töad, hvars dental bevarats i da. tudse. Pd.:
tosk - se § 4.
tunnsa ’halfstor flicka’ jtl. Bz. Pd.: tunnta.
tvättesa ’tvätterska’ sk. Bz.
tafsa ’mindre hynda’ Bz. : täva no. da. ; Igt. tewe *).
vargesa ’varghona’ vgv Bz.
Yi öfvergå nu till de sakliga konkreta:
isl.: gref se ’jordhacka’ Fr.2 : gref Fr.2, da. Grev.
hr ems a ’tass med klor’ Fr.2 : hrammr.
volse ’manslem’ : vglr (eller hör ordet till gr. (paÅÅog^ i hvilket fall vi
hade att utgå från en JX gh2al? 2)
no.: tafse ’liten klut’ : tave ’klut’ Aa.
sv.: remsa, diall. rimsa ’liten rem’ : rem3).
sv. diall.: afse ’liten bäck’ vg. Bz. : ava - se Bz.
bisse ’liten tand’ sydsv. Bz. <c *bit-se : isl. bite.
korsa ’liten oredig sammangyttring på garn eller tråd’ bl. Bz. : kora
’oreda på garn eller tråd’ bl. Bz.
lef sa ’ett slags tunnt och mjukt bröd’ og. nk. (äfven no.) Bz. : lef.
g da.? brændse ’växtnamn’.
Flera af de i dessa två grupper anförda ord t. ex. brorse, f Oise,
märrsa; vplse-, afse, bisse, remsa, korsa äro tydliga ex. på den
diminutiva karaktär,, som detta suffix inom de nordiska språken
erhållit och hvarmed sammanhänger den omständigheten, att det
ofta användes att bilda smeknamn 4).
*) Till detta ord torde man, som jag tror, äfven ha att föra sv. diall.
tispa j da. tispe ’hynda’. Liksom sv. diall. v af se och väspe (fht. w§fsa ;>
nht. wespe} förutsätter en stam wafs- (därjämte ett *wát)is-, se Kluge Et.
Wb. Wespe), har man kanske för sv. tispa att utgå från ett *téf)is-on (>
ti-fiis-on), då ordet vore radikalt besläktadt med täva. [Med afs. på metatesen
jfr geispa (<c *geipsa jfr sv. munngipa) och andra ex. Noreen Pauls Grundr.
I. § 123].
2) På samma sätt bör kanske fsv. vase ’knippa’ sammanställas med det
likabetydande 1. fas-ci-s <: ie. lSgh2as, i hvilket fall 1. fascis : vasi = 1.
mus-cu-s : isl. mose.
3) På samma sätt hör möjligen sv. ramsa till ett ord motsvarande isl.
ræma Bj. Hälld., hvarom se Bugge P. B. B. XIII. 334.
4) Innan vi öfvergå till adj., må påpekas, att suffixialt s äfven
uppträder i några strödda nordiska substantiv af så gammalt datum, att de ej
kunna anses falla inom omfånget för denna afh.:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
