Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hellquist: Nominalbildning. 161
En annan mening om detta suffix’ ursprung liar emellertid
senare uttalats af Kluge N. St. § 142, näml. att det uppkommit ur i/V
på dental + det suff. -tlo-(-tl’ilo-\ som finnes i gr. yévs-fiÅov m. fl.,
och för en bildning sådan som be i si < ie. *bhoit-tlo synes mig
denna förklaring särskilt tilltalande. Detta ord förklaras näml.
icke efter den af de Saussure Mem. de la Soc. de lingu. VI. 247.
255 anförda regeln.
Slutligen bör äfven Zimmers ofvan antydda mening tagas i
betraktande. Det är nämligen endast dess anspråk på exklusiv
giltighet, som Osthoff kan anses hafva kullkastat; ty intet hindrar
väl, att enstaka -os-, -^s-stammar, t. ex. den som återfinnes i 1.
vicis-sim, hvaraf då möjligen g. vihs-la-, kunna ha bidragit till
-sla-suffixets uppkomst. - Ingen af ofvanstående meningar kan väl
sålunda tillmäta sig förmåga att ensam förklara ursprunget till
pri-märanedningen -si-, utan hafva med all sannolikhet samtliga tre i
dem framhållna faktorer i sin mån medvärkat till dess bildning.
I sin fortsatta utveckling - hvilken ligger oss närmast,
alldenstund -si- som primärsuffix endast har intresse för bedömandet
af isl. liúsl och pisl - har s?a-suffixet anslutit sig till de svaga
ja-verben (hvarom se Osthoff P. B. B. III. 339 ff. med de
modifikationer, som göras af v. Badher s. 151), hvarigenom en
afled-ningsform -isla- uppstod. Denna bildar i de nord. spr. konkreta
och abstrakta, afledda af svaga verb af II eller III klassen; men
äfven den o min áti va.
a) konkreta:l)
a) dvverbativa (tre anförda af v. Bahder s. 152):
isl. ábreizl n., -a f. ’sängtäcke’ Fr.2: abreicta. Pd.: ábreiåa d. s.
rennsle n., -a f. ’rännil’ Vgf.: renna, Pd.: sv. ränna d. s.
smy r si 11. ’salva’ Vgf. Fr.1: smy r j a. Pd.: sv. smörja (smörjelse),
spennsl n. ’hasp. hake’ Ygf. Fr.1 : spenna. Pd.: isl. spenne = sv. spänne
s. 37.
urg. *þinh-sla- ’stång’ = f ht. dih-sala, ägs. þixl, þisl (= isl. pisl, og.
tis ei), pistle, jfr fsv. pl. pistlar. Denna grundform synes mig få ett ypperligt
stöd i det likabetydande preussiska teansis ’deichsel’, hvilket Fick II. 736,
som jag tror, oriktigt sammanstält med 1. tensa ’processioiisvagn’. Som
preuss. s äfven är = ie. Jc. bör då såsom grundform ansättas *iewÆa,
hvarigenom ordet ansluter sig till den germ. formen. Lat. témOj som af Fick 1.
c. med tvekan samnianstälts med preiiss. teansis^ hör däremot icke direkt
hit, såsom väl förutsättande ett ie. *teks-mo. Kluge (Et. Wb. Deichsel)
gissar, att den urital. grundformen är *teixmo, för att få sammanhang med ty.
deichsel. Denna, som ju i alla händelser borde gifva *£fmo, behöfs sålunda
ej för uppvisande af ett radikalt sammanhang mellan dessa ord - om näml.
min härledning är riktig; ty ty. deichsel etc. kommer af den nasalerade,
témo af den med determinativet -s- försedda, onasalerade roten. - Med
afseende på betydelsen af ordet, jämförd med rotens bemärkelse af ’sticka o.
d.’ (jfr pél}: erinrar jag om de analoga : stQng : ]/ sting, stika ’påle’ : f/’ stik,
Stake : l/stek i ty. stechen, en rot, som uppkommit genom den föregåendes
öfvergång till e-serien.
J) Det är att märka, att väl äfven dessa ords grundbetydelse varit
abstrakt; de anföras dock här för sig för öfversiktligheteiis skull.
ARKIV FÖB NORDISK FILOLOGI VII, NY FÖLJD III. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
