Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304 Kock: Anmälan.
lyses t. ex. under feminina Ö- och i-stammar, att ack. sg. før (t
anträffas 5 ggr, byrd l gång, best. form byr þina, dat. sg. byrå, byrd
hvardera l gång). Formernas förekomstställen äro angivna, endast
när de äro av särskilt intresse. Genom denna ändamålsenliga
anordning har det lyckats förf. att utan att nämnvärt minska
uppgifternas noggrannhet betydligt inskränka avhandlingens omfång;
detta har även inskränkts därigenom, att han ofta kunnat i all
korthet hänvisa till sin behandling av åtskilliga frågor i sin
ljudlära, hvarför han ej behövt här behandla dem. Efter hvarje
ordförteckning följer en översikt av i fråga varande ordgrupps
böjning. Här anföras ordgruppens böjningsändelser, och när samma
form anträffas med växlande ändelser, angives huru ofta den ena
eller andra ändelsen brukas.
Naturligtvis överensstämmer ordböjningen i Dalalagen i de
flästa fall med den för fsv. normala. Emellertid må följande bland
de av förf. gjorda iakttagelserna framhållas. Det i uttrycket on þo
at döþum se dræpin (fg. at dauþum drepin) mötande döþum
sam-manställes med de av Kluge i Pauls Grundriss I, 386 anförda
exemplen på en i utdöende varande m-kasus i sg., dvs. med ägs.
miolcum, æthéafdum, f ht. $i houbitum, isl. athpfþum. Subst, på- ari
(domari) hava dels en regelbunden böjning såsom an-stammar, dels
åtskilliga spår av en äldre böjning såsom ia-stammar. Böjningen
av släktskapsorden (bropir etc.) överensstämmer ej med den av isl.
använda: former på -ir brukas även i oblik kasus i sg. och
omvänt -ur i nom. Komparativ-formerna fræmbru, ceftru (i st. f.
fræmbri, ceftri) ha i nom. pl. mask. från positiven erhållit
ändelsen -u. Av räkneordet en anträffas i ack. sg. neutr. eenni
(analo-bildning efter tvænni, þrænni) och av þriþi dat. sg. neutr. þripm
(efter aþru) samt nom. sg. fem. þriþi (troligen efter nom. sg.
mask.). Verbet boa har i 3 sg. pret. ind. byggi, som
sammanstäl-les med motsvarande isl. bioggi, biuggi och med isl. konj. byggi.
I 3 pers. pl. pres. konj. anträffas ändelsen -in 45 ggr; -i, -e 14
ggr (hvarmed Bydqvists uppgift om Dalalagens bruk av dessa
ändelser delvis beriktigar). Pluralt subjekt förenas fyra ggr med
predikat i sg.
I ett och annat fall har jag icke kunnat ansluta mig till
författarens åsikt om en forms förklaring, och jag meddelar här nedan
även ett par förslag att förklara former, som förf. icke diskuterat.
Lynnar börcti i uttrycket warþir man ßri lunnum ella lynnar
bördi. dör af gicelde meþ waþa giceldum marJcum siw är enligt B.
(s. 5 nederst) en inkorrekt form för lunna börcti. Emellertid har
isl. av hlunnr "en af de stokke som lægges paa jorden . . . for
derpaa at kunne drage et fartøi saaledes at det ikke kommer til at
berøre selve grunden" avlett verbet Mynna "lægge lunner".
Liksom man hade fsv. verbet skipta : skiftar loter (af subst. skift),
læsta : lcestar bot (av lcest), isl. leiþa : leiþarstiarna, -steinn etc. (av
leiþ), greina : greinarmál (av grein), veiþa : veiþarefni etc. (av veiþr)\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
