Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till äldre Västgötalagens takstkritik. II. Af Ad. Noreen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Noreen: Bidrag till äldre Västgötalagens takstkritik. II. 179
Kock i Skandinavisches Archiv I, l ff1), så får man väl
med Siljestrand jöra det rätt djärva antagandet, att här
föreligga spår av det annars först från unga fsv. skrifter
(såsom Kg. St. likarna, radhgiva, Didr. tima, MD. lusta)
uppvisade lånandet av det oblika -a in i nominativen.
2) Sg. nom. av släktskapsorden: troper A l, mope’r A 21,
att sammanställa med fapur bropær A l, mopor mopær A l,
dottær A l (2 gånger). Eksämplen äro även här för många
(6) för att jöra felskrivning trolig, hälst Vml:s huvudhdskr.
har icke mindre än 5 ggr fapær ock 5 ggr mopær
(Siljestrand a. st. s. 171 f.). Då både i ä. Ygl. ock i Vml. æ är den
nårmala svarabhaktivokalen, antar jag, att vi här hava samma
ursprungligen enstaviga nominativ som i Kg. St:s
kænne-fadhr, fadhr, modhr 2), farmer som kannsje också ligga till
grund för de med artickel försedda y. fsv. fadhr en, modhr en,
dottren, brodhren (jämte f aperen o. s. v.), i vilka man annars
måste anta en abnårm synkope äller ock något slags
analå-gibildning. Dessa enstaviga farmer äro att jämföra med den
isl. kompositifårmen (senare även såsom simplex) -/QÜr (gr.
-jrárvQO£ i epirot. AsinárvQog, se Bugge, Bezz. Beitr. III,
101 f.) ock hava väl ursprungligen även i fsv. uppträtt blått
i sammansättningar (jfr de åvan siterade fapur bropær,
niopor mopær, kænnefadhr}. Antingen är det fsv. fapr
ursprungligen alldeles idäntiskt med isl. f Q dr ock har då ersatt
*) Kocks rätt antagliga förklaring av nominativerna Sturla, kempa m. m.
är emellertid icke tillämplig på sådana som de s. k. indeklinabla
adjekti-verna (ejäntligen svaga substantiverna) fsv. af vit a (jfr got. uwwita, isl. úvitej.
urþiuva, twæhugha (jfr Jiuglii ock isl. samhuge). forvæþia, helbryghþa m. m.
Jfr ock sådana ackusativer som Vml. cod. C sculu av skúli "hemiilsman". cod.
D arilaþo av anlaþe "förrådshög" (Siljestrand. a. st. s. 128 not, 132.137), som
synas förutsätta gamla nominativiska bifårmer på -a.
2) Jfr ock de i runor omkring 10 ggr anträffade ackusativerna faþr
(fauþr)i bru(þ)r o. s. v. Hit höra väl ock Dalalagens ock Oxenstiernska
hdskns bekanta ack. broþir, dottir, sy stir o. d., om man. såsom synes vara
enklast, fattar * som varande svarabhaktivokalen (vilken i dessa hdskr.
når-malt uppträder just såsom i).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
