Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volundsagan (Henrik Schück) - Kann man av aksentueringen i islänska handskrifter draga några slutsatser rörande det ekspiratoriska huvudtryckets plats? (Ludvig Larsson)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ej häller betraktas annat än som en nybildning. Denna saga
förekommer - såsom Golther påpekat - fristående hos flera
folk, och dess samband med den öfriga V9lundsagan är
fullkomligt löslig.
Henrik Schück.
Kann man av aksentueringen i islänska
handskrifter draga några slutsatser rörande det
ekspiratoriska huvudtryckets plats?
Att de nordiska språken i äldre tider ofta haft det
ekspiratoriska huYudtryeket på avledningsstavelser äller på
senare delen av sammansatta ord? är ett antagande, som på en
mängd ställen tagits till jälp av olika forskare vid
förklaringen av vissa ords morfologiska utveckling äller deras
betoning i vars *). I sin avhandling ’’Fornnorska
Homiliebokens ljudlära" har för ett par år sedan dosänt Wadstein fäst
uppmärksamheten på en rent yttre omständighet, som pekar
åt samma håll, i det han på sid. 122 påpekat, att dänna
handskrift stundom har aksänt över kort vokal i andra ledet
av sammansatta ord, t. eks. hugscotj liugvit, ock i vissa
sammansättningar, där båda leden ha lång vokal, oftast sätter
aksänt på det senare men äj på det förra, t. eks. retlátr,
fiordomr. Huruvida aksänterna på främmande ord, såsom
ábel, celestinus, dámasuSj ionás, nerónem, utmärker
vokallängd äller huvudtonens plats äller bägge delarna, säger han
sig vara oviss om.
Någon tid innan "W:s avhandling kom ut, meddelade
jag i ett föredrag, som jag den 28 septämber 1888 höll i
*) Kock i Tidskrift f. Filologi N. B. III, 247 noten, Svensk Akcent II,
247 ff., 311 ff., 328 ff., Arkiv III, 56 ff., Jessen i Zeitschrift für deutsche phil
II. 140, Bugge i Norræn fornkvæcti 36 noten, Sievers i Beiträge VIII, 75,
Noreen i Pauls Grundriss I, 456.
ARKIV FÖR NORDISK FILOLOGI IX, NT FÖLJD V,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
