- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Nionde Bandet. Ny följd. Femte Bandet. 1893 /
162

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grammatiska och etymologiska undersökningar i nordiska språk (Axel Kock)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

162 Kock: Gramm, och etym. unders.

och ett uppländskt bröllopskväde från 1700-talet använder
brukumme (Schagerström ib.). Huru Sch. tänker sig, att
Afljudet i Iruþ komæ bör förklaras, framgår icke riktigt av
hans yttrande. Han synes vilja likställa ljudutvecklingen
med den av fsv. bödhgardher (av honom skrivet luþgarpr)
till boJcal(smur) ’’kyrkogårdsmur" i Vätömålet (hvilket ords
etymologi är osäker, och hvarför han s. 35 föreslagit en
annan förklaring).

Till belysning av formen bmdhkome skall jag anföra
några ortnamn. Det gamla Åsboland förekommer numera
under formen Aspelands härad (i Småland, Sv. dipl. N. S. I).
Det äldre i-ljudet har här övergått till p genom inflytande
från det omedelbart föregående s-ljudet, liksom i äldre och
yngre nordiska språk en dylik övergång från betonad till
tonlös konsonant just icke är sällsynt; jmf. tisdag > tista etc.
I ortnamn på -by förekommer icke sällan en likartad
ljudutveckling. Jämte Væpby (Styffe: Skandinavien under
unionstiden) anträffas också Äbiørn i Veppy (Sv. dipl. N. S. II);
man finner Bæp(p)y (Styffe: Bidrag till Skandinaviens
historia II, 87 bis, 91 bis, 101; i Västmanland) etc., Lars i Beppy
(Sv. dipl. N. S. I), Gryppy (i Västmanland; Sv. dipl. N. S.
I), Grippy (ib. II), Berpy och Berby (Uppland; Sv. dipl.
N. S. II), Bicerpy och Biærby (Östergötland; ib.). Biørn i
Marpy är en bland fastarna vid ett jordbyte i Habo härad
i Uppland (ib. II), och även Olof i Mærpy är en bland
fastarna vid ett i Uppland försiggående jordbyte (ib.). Werpy,
nu Verpeby (i Västmanland; Sv. dipl. IST. S. I). Då en
betonad konsonant omedelbart föregår p i dessa namn, synes
det mig vara otvivelaktigt, att (om ordet icke möjligen fått
p genom analogipåvärkan) ^-ljudet på ett något tidigare
språkstadium föregåtts av en tonlös konsonant. Ortnamnet
Werpy gar t. ex. måhända tillbaka på ett äldre *Werpby;
jmf. no. verp "en stenhob som er sammenkastet til merke
eller til minde om en begivenhed paa et sted"; i svenska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 00:08:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1893/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free