Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grammatiska och etymologiska undersökningar i nordiska språk (Axel Kock)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Gramm, och etym. unders. 161
av t och därefter skeende förkortning av föregående vokal
samt förlust av -e nysv. abbott med det s. k. "trubbiga"
ö-ljudet utvecklats. Det nysv. abått slutligen utgör en
kompromissform av abMtt och abå’t.
isl. aldrigin, fsv. længen.
Både i isl. och i fsv. användes stundom aldrigin,
aldri-ghin jämte det normala aldrigi, aldrighe, och i fsv. anträffas
jämte aldri också aldrin. Formen aldrig(h)in söker Noreen
i Arkiv N. F. I, 391 noten och i Altisl. Gramm.2 § 135
förklara såsom utvecklad ur aldrigi + den negativa partikeln
ne "icke", men något *aldrigi-ne har ingenstädes påvisats,
och det torde vara mycket tvivelaktigt, om det någonsin
funnits. - Jag fattar aldrig(h)in såsom en sammansmältning
av aldriff(h)i-enn "ännu aldrig, aldrig än"; så finner man
t. ex. i Barlaams saga s. 17, 22: "en þann stein er.slíkan
krapt hevir med ser. þa hoyrdi ec alldrigi enn getit oc
alldrigi hevi ec enn seet". Liksom aldrigi enn blev [-aldrigin^]-] {+aldri-
gin^]+} "aldrig än, aldrig", så blev i fsv. længe æn "länge
än, ännu länge" længen "länge än, länge". Dialektiskt
förekommer ännu längen "länge". Betydelsen av "aldrig än" och
"aldrig", av "länge än" och "länge" ligga hvarandra mycket
nära och sammanfalla stundom så gott som alldeles. I fgutn.
och fsv. hava komparativerna på -rin, -arin uppstått av -n
+ en, -ari + en; se Kock i Arkiv N. F. II, 5 G ff.
fsv. bruþkumi.
Av substantivet Irupgumi förekommer stundom en
sidoform med k i st. f. g. Så anmärker Schlyter i Magnus
Erikssons landslag Gr. 5 pr. noten l, att den av honom R
benämnda handskriften (skriven i slutet av 1300-talet) har
(i st. f. textkodex’ brup gomme) brudhkome, och han
tilllägger "et sic in sequentibus". Även textkodex av
Upplandslagen har (Æ. 2,1) brup komæ, hvilken form namnes av
Schlyter i glossaret och av Schagerström i Sv. landsm. II, 4, 84,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
