- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Elfte Bandet. Ny följd. Sjunde Bandet. 1895 /
333

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Gramm. bidrag. 3S8

skyldœster 243, 15; 247, 5; skyldœn 243, 16, pœn
skyl-dœstœ 247, 23; skylldast 249, 2 — däremot pen skildaste
247, 8; skildœn 249, 4; 19.

Jœmskylder, oskyldtr (vskyldtr) med fortis på förra,
semi-fortis på senare kompositionsleden ha ljudlagsenligt blivit
iœmskilder, oskilder (vskilder). Då man mindre ofta, jämte
oskilder, finner oskyldei, så kan det bero därpå, att i detta,
liksom ofta i andra komposita med o-, fortis fakultativt kunde
hvila på senare kompositions-leden; jmf. Kock: Svensk akcent
II, 328 AF. Naturligtvis är invärkan från det enkla skylder
även möjlig. Det är lätt begripligt, att omvänt y-ljudet en
och annan gång överförts från de sammansatta iœmskiláer,
oskilde) till det enkla skylder.

I Add. 11 förekommer för övrigt icke i för väntat #-ljud,
ty som ett exempel härpå kunna icke sizskini 247, 11;
siz-skinum 247, 11 räknas. Ordet systkini möter nämligen även
annars ofta i fsv. med i i första stavelsen. I vissa urkunder
kan detta i-ljud förklaras genom en dialektisk ljudutveckling
y > i i fortis-stavelse, när ett i (j) följde i nästa stavelse,
och så kan det uppfattas i yngre Västg.-lagen (Kock i Arkiv
IV, 168). I vissa andra urkunder är denna förklaring icke
tillämplig. Jag uppfattar därför sistkini (sizskini) på
följande sätt. Såsom först HoflFory insett, förskriver sig y-ljudet
i systir ursprungligen från de oblika kasus *swistur > systur.
På samma sätt gav *swist(r)kuni ljudlagsenligt syskone.
Formen *swist(r)kini skulle däremot ljudlagsenligt bibehållit swi-.
Den påvärkades emellertid av systir och syskone; men på
något olika sätt i skilda trakter. Dels avlägsnades blott w
i *swistkinij så att man fick sistkini, dels ersattes -iw- i
*swistkini av ¾/, så att man fick systkini.

I den av samma hand som yngre Västg.-lagen skrivna
Bjärköarätten finna vi exempel på vår ljudlag i
yiœlskildu-ghœr 133, 19 och giœlskildugh 134, 4.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:20:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1895/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free