Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
870
Bråte: Anmälan.
beteckna sig med berömmande attribut. Att hröneR valts, känn
bero på att judlikhet med namnet Htörur äftersträvats. Till dessa
subjäkt känn icke örte vara predikat, utan måste vara dat. sg. av
ett namn *ortaR, den person, at vilken vården ängnats, men jag
känn varken uppvisa ett namn, som sammanfaller med detta äller
utjör dess förstadium äller utvecklingsfarm. Det enda liknande jag
tjänner är L. 773 urtr (Runverser 143), men detta är dels osäkert
läst dels av prof. Bugge antaget vara Qrtr. Under denna
förutsättning finge predikatet sökas i vad som följer äfter ämna, vilket
ords sammanställning med isl. arinn ’upphöjning; härd* fsv. œrin
ra. fl. förefaller mycket tilltalande. Vilket detta predikat känn
hava varit, är svårt att säga, då ristningen i vissa punkter är så
otydlig, att den väl tarvar förnyad undersökning med hänsyn till
varje möjlighet, som kan framställa sig. En tilltalande mening
skulle det jiva, om det kunde antagas hava stått uba tilodn[n]. Det
förra vore adv. isl. upp, f ht. lif enligt Kluge Btym. Wb. d. deutsch.
Spr.4 av urg. *Uppa, enligt Noreen, Grundriss d. germ. Phil. I,
403 har pp uppstått jenom förlängning i urnordiskt slutjud,
varigenom det vore nog med ub, som prof. Bugge läst. Det senare vore
ett verb 3 pl. eller 1 dual. pret. i betydelsen motsvarande det ack.
styrande got. gagatilön "etwas kiinstlich zusammenfiigen" t. eks. alla
yatimrjo gagatiloda ock åtminstone samma stam som detta.
Pre-dikatets betydelse bleve då ’uppförde’, ordföljden vore som i fe. wöd
pä wiges heard wœpen iip ähöf Byrhtnoth 130. Emellertid hoppas
jag ingalunda att härmed hava träfiat det rätta, jag har blått velat
framställa mina tvivelsmål om riktigheten av prof. Bugges.
tålk-ning ock anjiva den riktning, i vilken en tålkning synes mig
möjlig. Därvid undertjänner jag ingalunda styrkan i prof. Bugges
tålkning av örte. Avjort förkastlig synes mig däremot prof. Bugges
uppfattning av stenens du som ack. sg. av ’dotter’, dels emedan
man icke synes mig ega rätt att antaga r analågiskt infört i oblika
kasus i sg. hos släktskapsorden i en urnordisk inskrift på grund
av en förkårtning, som möjligen känn tydas annorlunda, ock dels,
emedan jenom att uppfatta dR som en f¾rm av ’dåtter’ inskriften
berövas den metriska Ärm, som den annars skulle äga både enligt
prof. Bugges tålkning ock en i här ovan föreslagen riktning. Med
hänsyn till att metrisk farm är så vanlig i runinskrifter, synes mig
möjligheten att antaga metrisk farm vara ett bevis för, ock
nödvändigheten att uppjiva sådan ett bevis mot riktigheten av en
tålkning. Detta dR synes mig alltså antingen böra föras till det
föregående som del av ett ord, om en tålkning känn finnas som
möjligjör detta, äller utjör det början av den med förkårtning
skrivna delen av inskriften ock betecknar då sannolikt
runristarens namn, som kunde varit dagaR äller något dylikt. Detta under
förutsättning, att de följande förkårtningarne tålkats rätt av prof.
Bugge, vilket synes sannolikt. Den slutande eoh-runan kunde då
visserligen icke beteckna ristaren, men denna runas betydelse är
ju oklar. Om eoh-runan har betydelsen av i-jud, känn den tänkas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
