Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till tolkning ock belysning av skalde- ock edda-dikter (Elis Wadstein)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Verpr broddflete
af baugsete
hjprleiks hvate
hann1 s blóSshate,
vilket enligt samma arb. s. 412 skulle betyda: "Sværdlegens
tilskynder kaster oddenes flade af ringens sæde".
I st. f. Verpr ock af bavgsete, vilka läsarter äro
hämtade från hds. W, bar hds. e Breg&r samt me& (mz)
baugsete. Av dessa läsarter synes mig eis vara att föredraga.
Dels får man med Bregftr 2 allitterationsbokstäver i värsen,
dels • blir innehållet bättre. W:s uttryck "kastar skölden från
armen" är, såsom F. Jonsson i sin litteraturhistoria I. 494
redan påpekat, mindre lyckat. Detsamma kan däremot icke
sägas om e:s: BregSr . . . mecf baugsete "svingar skölden
med (sin) arm". I svingandet, höjandet av skölden låg
nämligen en särskild betydelse. Dels kunde man bregfra
frið-skildi (obs., att i detta uttryck liksom i eis nyssnämda
läsart just bregffa användes med "sköld" såsom objekt), vilket
(enligt Fritzner* under skjöldr) sannolikt "bestod i at vende
Skjoldet om, saa at man vendte den indre hvide Side ud";
med detta tillkännagav man, att man önskade fred.
Svingade man däremot upp skölden i dess vanliga ställning, alltså
med dess framsida vänd mot fienderna, synes däri legat en
utmaning, ett trots mot dessa. I Helgakv. Hund. I. 34
omtalas ju, huru man på fartyg "slpng upp vid t</ raudom
skildi" för att utmana en fiende; jfr ock bera skioldo at
einhueriom "angribe". På grund av nämda bibetydelse torde
alltså BregtSr . . . me& här vara att föredraga framför
Verpr ...af.
Ordet huate i 3:dje värsen har hittils fattats såsom ett
subst. "concitator". Då denna betydelse emellertid icke är
styrkt, ock det ger lika god mening, om man här ser svag
form av det bekanta adj. huatr "acer, fortis, etc.", så fattar
jag formen på sistnämda sätt. Genitiven (hiorleiks) vid huair
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
