- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettonde Bandet. Ny följd. Nionde Bandet. 1897 /
32

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda anteckningar om svenska ord hos Olaus Magnus (Evald Lidén)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Stammen al-, utbildad med olika suffix, har sålunda af
gammalt pä ett vidsträckt område varit benämning på flere
olika fogelarter, dock nästan uteslutande simfoglar med
starkt skriande läte. Ehuru ytterst af onomatopoietiskt
ursprung, såsom redan Olaus Magnus antager[1], har dock
ordet utan tvifvel en mycket hög ålder och torde
sammanhänga med lat. ölor ’svan’, troligen ock med gr. èÅéa, en
viss träskfogel, èÅágiog, en vattenfogel, gr. àÅ-u-vuv (jfr
Schweiz, el-gy il-g-e) ’der Meereisvogel’[2] och lat. al-c-êdo id.
(jfr beträffande suffixet acr-ed-ula, mon-êd-ula, nit-êd-ula}
quer-qu-êd-ula, gr. à-r]d-cjv). — Om roten el- ol- ’skrika’ se
Persson Wurzelerweiterung s. 16 f., 245, n. 2.

Barkakoning, öknamn på kon. Kristoffer af Bayern
IX: 44 = barkakonunger Rimkr.; -koning är lågtysk form.

Blida, ett slags krigsmaskin IX: 10. Härledes af Olaus
från Blyd (i margen Blidh) ’lætus’, "quasi neminem
l?tifi-cahs"! — Fsv. blidka, mit. blide.

Boól geting (bålgeting; "vespæ grandiores, quœ in
arbo-rum cavernis, quercuum prœcipue degunt") XXII: 4. Var.
rer. bolgeting. Af fsv. bol ’trädstam’. Jfr Oetingh nedan.

Brymss, se Hestabrymss.

[Bucking: ".... arengis passis, quas Germani Bucking
appellant" XX: 26.

Buska ’öl brygdt på mältadt korn och tillsatt med
humle’ XIII: 26.

Intet citat hos Sdwll; nsv. buska Serenius 1741, Lind
1749 (buske), Sahlstedt. Ordet är allmänt i svenska
dialekter i betydelsen ’färskt öl (ännu i jäsning); första
aftapp-ningen vid ölbrygd’, se Itietz s. 66.

*)

*)


[1] Alfogelns sång kan enligt Aug. Carlson anf. st. ungefärligen
återges med ”āāgleck, āāgleck”. Såsom en kuriositet kan nämnas, att fogelns
grönländska namn just ar aglek. Men helt annorlunda återges alfogelns sång
af W. W. Thomas J:r Från slott till koja 1891, s. 481 f. (”ank-av-a-link”!).
[2] Sällsyntare biform αλκυων, väl genom sekundär anslutning till αλς
’haf’. — Sammanställningen af αλκυων med svala, ty. schwalbe (se t ex.
Kluge Et. Wbch) är mer än tvifvelaktig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:21:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1897/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free