- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettonde Bandet. Ny följd. Nionde Bandet. 1897 /
45

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda anteckningar om svenska ord hos Olaus Magnus (Evald Lidén)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Liden: Sv. ord hos Olaus Magnus. 45

ej heller i danskan enligt hvad cand. mag. Marius Kristensen
meddelar mig. Deremot är det allmänt i Norrland, Finland,
Estland, åtminstone i vissa sveadialekter och på Gotland.

Betydelsen ’(något större) insjö’ är allmän på de tre
först-nämda områdena och på Gotland’); äfven i Stockholms
skärgård (t. ex. på Yärmdö, Runmarö) och i Södertörn kallas smärre
insjöar för träsk. I Svealand är träsk annars liktydigt med
moras (se Ihre Gloss. II, sp. 948) 2), liksom i riksspråket, der
träsk i betydelsen insjö förekommer blott såsom geografisk term.

Ordets historia är okänd. Jag förmodar, att det
sammanhänger med fslav. drezga, droska ’skog’, hvartill äfven
hör HUry. drjahovyna (af *dr$g~) med den för min
sammanställning viktiga betydelsen moras *). Betydelserna ’skog’
och ’träsk’ äro ingalunda oförenliga, jfr t. ex. ty. Moor
’sumpig mark, kärr, moras’, men nsv. dial. (t. ex. Dalarna)
mor ’skog’; se ock ofvan s. 35, n. 1 om nsv. kärr.

I så fall skulle träsk motsvara ett isl. Hresk af Hrvsk (jfr
vokalförkortningen t. ex. i isl. hyski: hus), urg. Hrinska eller
*trinhska-. — Närmare härom i annat sammanhang.

Turelang (Turo langus): "in hoc foro (nämligen i
Skeninge) stabat gigantea statua, Turonis longi [i brädden: [-Turelang]-] {+Tu-
relang]+} nomine, instar Rolandi Bremensis insignita: ad cuius
genua .... corripiebantur malefactores, præcipue adulteri"
VI: 18.

Hildebrand Sveriges Medeltid I: 364 framhåller
sambandet mellan denna stod 4) och den bild i kolossal storlek
af en riddare med draget svärd, som i en del tyska städer,
framför allt nordtyska, fans uppstäld på den öppna platsen
framför rådhuset och som plägade benämnas Bolant eller

*) Lindström Gotl:s läns Hushalln.-sällskape berättelse för ar 1866,
sid. 47 nämner 15 gotländska sjöar, som kallas ’träsk*.

*) Åtminstone för öfre Norrland är denna betydelse främmande såsom
lektor J. V. Lindgren upplyser mig.

«) Miklosich Etym. Wboh s. 60.

*) Hildebrand skrifter med orätt nTore länge".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:21:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1897/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free