- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettonde Bandet. Ny följd. Nionde Bandet. 1897 /
164

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Studier i väst- och östnordisk grammatik (Axel Kock) - - I. Till växlingen tt : t i isländskan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utom även konungs-, prœsta-dottir. För övrigt kan det korta
/-ljudet i dótir även förskriva sig från pl. détr, där ht
ljud-lagsenligt blev t; se nedan s. 165.

När ht i fortis-stavelse efterföljdes av konsonant (i),
har i följande ord t blivit resultatet av ljudutvecklingen.

isl. gœta "tage vare paa" har troligen uppstått av ett
äldre *ga-ahtjan, hvars simplex återfinnes i ags. eahtian
"besinna"; se Noreen i Arkiv III, 16. I fall han anf. st.
värk-ligen har rätt i att Dalmålets geta (med nasalvokal i
pen-ultima) "driva i vall", hvilken betydelse även isl. gœta kan
hava, ursprungligen är ett annat ord än isl. gœta "tage vare
paa" och har uppstått av äldre *ga-àhtian (med nasalerat ä;
jmf. fsax. ähtian "förfölja"), så har även i detta gœta
ljud-förbindelsen -aÄ/j- ljudlagsenligt blivit -œt-.

prœta : prœtta. Hellqvist har i Arkiv N. F. VII, 348 ff.
härlett ordet ur ett germ. *prankat\an~. I infinitivus o. s. v.
blev detta ljudlagsenligt *prähtian prœta. Däremot gav t. ex.
pres. sg. *prähtiR ljudlagsenligt prœttir. Växlingen t: it har
sedan antagits av alla former.

nita : nltta (båda formerna t. ex. hos Fritzner2; L.
Lars-son har blott nita). Aldre *nlhtian blev nita; äldre pres. sg.
*nlhtlR däremot nlttir.

frœta "fråga" (jämte frêtta; om förekomsten av frœta se
Larssons Ordförrådet). Frœta har väl utvecklats ur ett äldre
*frähtian (jmf. got. pret. frah)[1].

I motsats till förhållandet i nu avhandlade ord övergick
däremot ht till tt i t. ex. åtta (jmf. got. áihta), pret. till eiga;
pátta (jmf. got. pahtä)) pret. till pekkia; måtta (jmf. got.
mäkta), pret. till mega o. s. v.


[1] Adj. kátr med subst. kæti och verbet kœtask hör icke hit, då den
av Noreen i Arkiv III, 17 framställda etymologien av kátr (<*ga-ha(n)hta-)
såsom samhörigt med ty. hinken helt visst icke är riktig. Men även om
den hade varit riktig, vore t i dessa ord lättförklarligt. I verbet *kähtian
och i vissa kasus av subst. kœti efterföljdes nämligen ht av i, och i denna
ställning skulle kort t-ljud hava uppstått.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:21:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1897/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free