Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till frågan om omljudet och den isländska akcentueringen (Axel Kock)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
valdur "svag" i jämförelse med akcenten (fortis) på ordets • första
stavelse, liksom t. ex. akcenten på ultima av nysv. uttal är "svag"
i jämförelse med akcenten på dess penultima; nyisl. JRögnvaldur,
nysv. uttal ha nämligen fortis på första, , semifortis på andra
stavelsen. Det är därför möjligt, att Dr. O. å ena sidan och Dr.
Finnur Jonsson och jag å den andra uppfattat akcentueringen av
Hognvaldur på väsentligen samma sätt. ,
Detta är emellertid icke fallet, om Dr. O. skulle mena, att
andra stavelsens akcent i JRögnvaldur är lika svag som t. ex.
akcenten bå ultima av lausnarL ,
Till följe av ovan anförda uttalanden av Dr. O. ansåg jag
nämligen, att den nyisl. akcentueringen av i fråga varande ord
borde å nyo undersökas. Denna undersökning har nu gjorts dels av
Dr. Finnur Jonsson och mig gemensamt, dels av mig ensam. Två
isländska studenter, stud. mag. Björn Bjarnarson (från östlandet)
och stud. mag. G. Finn bogason (från nordöstra Island) hade
godheten låta oss undersöka sitt språk, hvarför jag härmed uttalar mitt
förbindligaste tack. Den senare hade varit borta från Island blott
tro månader, den förre blott femton månader; de måste således
anses tala sitt modersmål utan tillsats av dansk akcentuering.
Denna nya undersökning bekräftade den av Dr. Finnur Jonsson
och mig förut-gjorda undersökningen av dennes uttal.
Sålunda har även enligt herrar Bjarnarsons och Finnbogasons
uttal andra stavelsen av Rögnvaldur, Ögmundur, ’ándvegi lika stark
akcent som andra stavelsen av resp. dat. einvaldi, hálfstund, dat.
þjóffvegi; samma akcent hvilar på andra stavelsen av öndverdur,
öfund. Den är efter min uppfattning att väsentligen identifiera
med den akcent, som över huvud tillkommer senare
kompositionsledens rotstavelse i germanska språk, d. v. s. det är semifortis. De
uttalade även öfundaSi med semifortis på andra stavelsen (icke med
biakcent på tredje stavelsen).
Då Dr. 0:s ord möjligen antyda, att enligt hans uppfattning
ord av typen höfdalag hava en starkare biakcent på tredje
stavelsen än ord av typen öndverdur hava på andra stavelsen, så
undersöktes denna fråga särskilt. I och för sig vore det naturligtvis
möjligt att, ehuru både t. ex. höfSalag och öndverffur hade
semifortis (på resp. tredje och andra stavelsen), denna akcent vore något
starkare i hö/Scuag än i öndverdur; så har t. ex. semifortis
tendens att reduceras i nysv. ungdom, men ej i nysv. ålderdom (jmf.
Kock Sv. akcent II, 183).
Vid undersökningen av sådana särskilt härför lämpliga ordpar
som nyisl. kaupamann : kaupmann, handaverk : handverk,
sunnan-verdur : öndveritur etc. befanns det emellertid, att semifortis har
samma styrka, vare sig att den hvilar på en stavelse, som skiljes
från rotstavelsen av en mellanliggande stavelse, eller icke *).
f) En helt annan sak är det naturligtvis, att n&gra ord i nyisl. med
vissa bestämda avledningsändelser övergått fr&n formellt sammansatta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
