Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om nordiska verb på suffixalt -k, -l, -r, -s och -t samt af dem bildade nomina, forts. (Elof Hellquist)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158 Hellquist* Nord. verb pa -*, 4} -r, -s, 4.
da. diall. skvatte ’spilla, föröda’ ~ sv. skvätta se Bz s. 610a ~
stammen *skvit-
på 4: no. skvatla, skvasla (jfr no. skrasla ’Silene infläta’
under skrata) ’plaska, söla, ödsla’ Boss (betydelsen ’pladdra’
förutsattes af nom. dev. nedan), sv. diall. *skvatla ’skvalpa’ Burtr.
(Lindgren Sv* landsm. XII. 1: 75), jfr Bz s. 609 (skvassäl v.) ~ no.
skvifla, skvisla ’plaska, stänka, ödsla’ (se för öfrigt Boss), sv. diall.
’småningom förslösa’ Gotl. Bz. — Nom. dev.: no. skvatt n. abstr.,
m. nom. ag. Boss; sv. diall. skvassel (<: *skvatl) n. ’ngt tunnt o.
vattnigt, om mat’ Bz, jfr sv. diall. skvatter nedan; sv. diall. skvattla
’hästkvarn’ Bz s. 6102, jfr de likaledes deverbativa, likbetydande
bildningarna under skvalta ofvan.
på -r: no. shvatra ’skvalpa’ Boss, ’skratta, om skator’ Aa.,
sv. diall. ’låta som en anka 1. skata; kvittra, prata, skratta’ Bz s.
6101, VU PPm., äfven ’föröda, förslösa’ Bz s. 6111 ~ sv. diall.
skvattra ’föröda, förslösa’ ~ no. sJcvitra ’kvittra, pipa; plaska, söla,
ödsla, stänka, spruta ut i tunna strålar’ Aa., Boss, sv. diall. ’skvattra,
sladdra’ VII PPm., ’stänka’ Västerb. Bz. — Nom. dev.: sv. diall.
skvatter n. ’ngt tunnt o. vattnigt, om mat’ VII PPm. (: v. skvatra
= det likbetydande skvassel n. : v. skvatla ofvan), skvattra f. nom.
ag. VII PPm. ~ no. skvitr m. nom. ag., f. ’liten spruta af en ihålig
stjälk’ Boss (jfr sv. diall. skvätta ’Angelica silvestris’), sv. diall.
skvitter n. ’stänk’ Västerb. Bz, sJcvittra f. nom. ag. V11 PPm.
Anm. Åtskilliga mindre viktiga, särdialektiska varianter
hafva här förbigåtts, såsom t. ex. no. skvadra, skvatla, skvidra. —
I förbigående anmärkes, att på betydelseutvecklingen inom här
behandlade ordgrupper stundom ljudlika ord på kv- inverkat, jfr
kväka o. skvälca, kvittra o. skvittra osv.
Af no. adj. skygg
på s: skygsa ’göra skygg, skrämma’. — Nom. dev.: adj.
skygs, skygsen Boss.
[Om sv. skymta se under skima, om no. skymta under skum]
Af sv. diall. skåla ’afskära’
på -k: skolka ’grofhugga timmer’. — Nom. dev.: skalk m.
’afsågad trästump’ Bz.
[Om ä. nsv. skångra se under skanga]
Af sv. diall. skänka ’gå o. slå med benen’ Bz s. 587’ — på
-l: no. skaankla ’gå tungt o. osäkert’ Boss.
[Om sv. skakta ’slå agnar 1. skafvor ur lin’ se under skaka]
Sv. (diall.) skälla se Bz s. 6142 (= isl. skëlla, fsv. skälla III.)
på -r: sv. diall. skallra ’ofta skälla; skryta, skräfla’.
Anm. Jfr för öfrigt besläktade och analoga bildningar
under skälla.
Af sv. diall. skärra ’skrämma, jaga bort’ *) (: isl. adj. skjarr
’skygg’) — på 4: sicärta på ’skynda, drifva bort’ Bz.
*) Hvaraf fågelskärra f. : v. skärra « sv. fågelskrämma : v. skrämma
j— no. ræd a ds. : isl. hrééta, sv. diall. rada ’göra rädd\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
