Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88 Klockhoff: Folkvisan om k. Didrik.
började sysselsätta mig med denna visa, fann jag snart, att
det var omöjligt att bilda sig något fast omdöme om
förhållandet mellan visan och sagan, förrän en granskning skett
af det material, som de många uppteckningarna erbjuda.
Kesultatet af denna lämnas här. Målet har varit att söka
finna grundformen; men då det torde vara omöjligt att
fullständigt återställa denna, har jag inskränkt mig till att
utgallra hvad som uppenbarligen aldrig stått i densamma och
att bibehålla endast det, som jag ansett komma denna
närmast, äfven om icke ens detta kan sägas vara ursprungligt.
Då de många formerna af visan under olika sångares och
upptecknares behandling blifvit i olika delar utsatta för
ändringar, har följden blifvit, att än den ena, än den andra
uppteckningen blifvit föredragen, och att grundformen ansetts
bäst bevarad än i en svensk, än i en dansk, än i en färöisk
visform. I allmänhet tror jag mig på detta sätt hafva kunnat
meddela, åtminstone i det väsentliga, visan i dess helhet.
Tngre bildningar har jag meddelat, endast då de befunnits
anmärkningsvärda.
Folkvisan om Didrik och hans kämpar innehåller två
särskilda händelser, nämligen Vidriks kamp med Långben
Risker och Didriks tåg till Birtingsland. I de flesta
uppteckningarna besjungas dessa händelser i skilda visor, men
jag anser, att de, som innefatta dem båda, äro
ursprungli-gare. Skälen därför skola lämnas i sammanhang med frågan
om visans källor.
En fråga, som jag här ej inlåter mig på, är, huruvida
visan är diktad i Danmark eller Sverige. Till Färöarne har
den kommit från Danmark. Utan att jag kan meddela några
bevis därför, hyser jag dock den öfvertygelsen, att den först
nedskrifvits på danska. Därför komma de danska versionerna
att sättas främst. Jag använder därvid de beteckningar, som
blifvit gängse genom Grundtvigs och Arwidssons arbeten.
Där dessa använda samma bokstaf — A, B, C — för olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
