Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186 Kock: Brytning och nasalvokaler.
frå mér) eller över ultima-vokalen i de övriga exemplen.
Handskriftens beteckning giver alltså ingen upplysning om
nasalvokalerna i detta fall *). Emellertid visar
sammanhanget, att ultimavokalen i fr amer "fräcka" och é-ljudet i
uttrycket frå mér "från mig" voro nasalerade. Den gamle
grammatikern anför nämligen vid denna uppräkning av
exempel först ett ord med kort onasalerad vokal, därpå ett med
lång onasalerad vokal, sedan ett med kort nasalvokal och
slutligen ett med lång nasalvokal, t. ex. far, får, r amr,
rámr. Då nu sepv "se du" och sépv "sammanfogade" med
resp. kort onasalerat e a) och långt onasalerat e omedelbart
föregå f ramer och frå mér, så följer härav, att f ramer havt
kort nasalerat e och frå mér långt nasalerat e.
Redan utgivaren av Arnamagneanska upplagans av
Snorra-Eddan andra band (1852) Jon Sigurdsson har insett, att
ultima i f ramer "fräcka" ävensom i mér "mig" i uttrycket frå
mér hade nasalerad vokal, ty, i strid med handskriftens
beteckning, trycker han s. 20 framér (liksom vpmn etc.). Så
ock Holtzmann i Altdeutsche gramm. (1870) I, 58. Yidare
f) Utgivarna Dahlerup och Finnur Jónsson anmärka s. 72 riktigt, att
skrivaren av handskriften (God. Worm.) vid denna uppräkning av ord
använt punkt över vokal tecken p& annat sätt, än den gamle
grammatikern åsyftat; skrivaren har nämligen (i allmänhet) satt punkt över hvart
annat ords rotvokal (och har därmed tydligen velat utmärka vokalens
korthet), under det att den gamle grammatikern velat hava punkt på hvart
annat ord par, hvarmed nasalitet skulle hava utmärkts.
*) Min vän prof. Finnur Jónsson har havt godheten fästa min
uppmärksamhet på att e-ljudets korthet i sefu "se duw framgår av följande
verser (jmf. delvis Niála II, 920 och Bugge i Fritzner1 III, 1106):
seþu hverr slikt fé reiþir (Steina Herdisarson; Hkr. Hl, 496, Fms. VI,
447, Frisb. 260, Mork. 129)
seþu hvárt sár þin blAþa (Grettis s. s. 12 i Boers uppl.)
seþu hvé hvarfla .. . (Sturi. I, 179).
Då isl. imperat. se i sefu kunde hava kort vokal trots pres. ind. sg.
sir eto., är därmed att sammanställa, att man i nysv. kan få höra utropet
séy sél uttalas med korta vokaler, ehuru hvarje stavelse får fortis. Aven
första stavelsen i nysv. se du! uttalat med fortis på se, kan v&l stundom
få kort vokal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
