- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sjuttonde Bandet. Ny följd. Trettonde Bandet. 1901 /
363

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

864 Kock: Ljudförbindelsen ai w.



Såsom i sniór : snæ’r är växlingen iö : æ att förklara i
siór : sæ’r (i fsv. siör, men såsom första kompositionsled i
ortnamn även Sæ-, t. ex. Sæbý), frió : fræ’, miór : mæ’r, sliór :
slæ’r, friár : fræ’r-j hræ’ förklaras såsom f r æ’.

Härigenom sprides ock ljus över de mångskiftande
formerna av ordet "själ". Som bekant har Yigfússon i IED.
uttalat den förmodan, att isl. sål, såla, som anträffas tidigast
hos Hallfred, skulle vara ett låneord (ags. säwol, säwl). Brate
har i Uppsalastudier s. 6 ff. sammanställt de olikartade i
runinskrifter mötande formerna av ordet "själ", och han anser
dem samtliga vara lånade (från fornsaxiskan eller
angel-saxiskan), emedan enligt hans uppfattning så mångskiftande
former icke skulle kunna återföras på en gemensam nordisk
grundform.

Liksom i fsv. literaturspråket är även i svenska
runinskrifter formen sial (seal etc., sialu) obetingat den normala.
Den finnes nämligen enligt Brate 7 8 ggr, under det att enligt
honom sal (salu) anträffas 54 ggr, sil (silu, selu) 28 ggr,
siul (siulu, siol) 6 ggr, sol (isolu) 3 ggr och saul likaledes
3 ggr. I Medeltidsdikter finnas seél, sel, hvartdera en gång
enligt Söderwalls ordbok.

Det är möjligt och t. o. m. troligt, att en eller annan
bland de nordiska formerna för ordet "själ" lånats från (eller
påvärkats av) andra germanska språk. Men det synes mig
Vara alldeles oberättigat att anse dem alla eller ens till större
delen vara låneord.

Som bekant heter "själ" på gotiska saiwala. Då nu got.
saiws "sjö" motsvaras av isl. fgutn. siar : isl. fsv. siör, så vore
det högst förvånande, om icke got. saiwala skulle på likartat
sätt motsvaras av de inhemska sial: fsv. run. siol (ofta skrivet
siul). Ja, samtliga de nordiska formerna kunna i Norden
hava utvecklats ur motsvarigheten till ett got. saiwala, även
om sannolikheten talar för att någon bland dem är låneord.
Det är svårt att inse, hvarför ordet "själ" snarare än ord så-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:22:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1901/0371.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free