- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Adertonde Bandet. Ny följd. Fjortonde Bandet. 1902 /
47

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Östergren: Kasusvftkel. i fsv. 47

Slutligen förekommer ännu ett sätt att omskriva
jenitiven, även detta av inträsse för jenitivens ock dativens
förhål-lande till varandra; jag menar omskrivningen förmedelst
dativ (även ackusativ äller nominativ) + possesivpronomen. Detta
sätt var i danskan mycket vanligt vid medeltidens slut. I
dialekterna i det nordan- ock västan-fjällska Norge är för
närvarande omskrivningen med sin det allmänna sättet att återje

den obrukliga jenitiven (Så enligt Falk-Torp a. arb. §§ 3 7—
39; Aasen, Norsk Gr. § 317 anm. uttrycker sig icke fullt
så sjenerelt). Redan detta talar starkt för, att man icke bör
skriva denna sak på tyskans inflytande såsom Falk-Torp a.

* jöra. Argumentet (».46), « denn, .nevning Jta-

nes just i de trakter, där det tyska inflytandet varit starkast,
räcker icke längt, ty först måste, jenom anförande av säkra
analogier äller på annat sätt, bevisas, att ett språk kan
utöva ett så starkt inflytande på ett annat språks talade
dialekter, särsjilt deras syntaks, ock dessutom jöras antagligt,
att utvecklingen icke på något sätt kan förklaras av
förefintliga förhållanden inom det ifrågavarande målet själft*). Mot
tyskt inflytande i förevarande fall talar dessutom den
omständigheten, att i medellågtyskan sin till en början blott
användes till förtydligande av en jenitiv av relativpronominet (Jfr
Lübben: Mittelniederd. Gr. § 77) ock först senare som om-

skrivning .v jenitiv i .Unutahet. Vidare »terfmnee uttryeks-

lanna mästerinna oc martiribus hogswalirska, s. 72 ’O iomffirw maria ~ för st o
föräldromen glädhi’, s. 186 ’bönhör alla mannas böner til tik mildelika
ro-pandhom\ s. 140 ’thu fist kyrkionnas, thz är crtstnom mannom myth lyws’,
s. 152 ’Thu äst modher faghre älskelikhetz, oc kånnilsennas oc halogho hoppe\
Tül substantiv hänföra sig även dativerna i ’löste sina lofuan sancto marchd’
Bil 256 ock ’som stodh aa högre sidhona altareno’ Mecht. Upp. 127. Jag
tvekar ej häller att anse ’oppa korseno altare’ ib. 882, ’mz korseno tekne’ ib.
847 för dativer^ som p& grund av preposisjonema trängt in i jenitivens ställe,

ehuru utjivaren anser dem för felskrivningar.

Not vid korrekturläsningen.

1) Detta är även Jespersens mening. Jfr hans kritik av Einenkels
Streifzüge durch die me. Syntax i Progress in lang. §g 142—148.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:22:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1902/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free