- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Adertonde Bandet. Ny följd. Fjortonde Bandet. 1902 /
168

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

168

Kock: Till fnord. ljudlära.

(jämte tok), fortogh 315, 10 i denna urkund visa, att det
ursprungligen korta Mjudet redan fortskridit vidare till ^A-ljud
i infortisstavelser. I vissa andra skrifter har emellertid av
gig blivit gigh (liksom av fik > *fig > figh) med frikativa.

Alltså har i vissa bygder utvecklingen i infortis-stavelse
varit k > ch> gh, i vissa andra k > g > gh.

V. Till frågan om den s. k. parasitvokalen i fornsvenskan.

I Fsv. ljudl. II, 295 (jmf. även I, 205) har jag fäst
uppmärksamheten på att adjektivet "fager" i vissa fsv.
skrifter, nämligen Suso samt Gregorius och Själens Kloster,
använder o i former sådana som faghor, faghort i st. f. de snarast
väntade fagher, faghert, men det har ej där lyckats mig att
på tillfredsställande sätt förklara detta forhållande.

Dylika former anträffas även i vissa andra skrifter. Så
läser man t. ex. i Historia Trojana (handskrift från 1529)
nom. sg. m. fagor 1, 9; 8, 12, nom. sg. i. f ägor 9, 26; 33,
29, ack. pl. neutr. fagor 8, 8, ntr. sg. fagor dt 60, 14. Några
andra exempel ur skilda skrifter må anföras1): nom. sg. f.
faghor LfK. 1 gång, Leg. III 1 g., ntr. sg, faghort LfK.
bis, dat. sg. m. faghorom i Cod. bur. 1 g. I sistnämnda
urkund finnes även en gång dat. pl. faghurum, en gång høghoro
"högra", men de två senaste exemplen äro ej fullt likställiga
med de föregående, eftersom ultima-vokalen (u, o) kan i dem
hava framkallat eller kan hava bidragit att framkalla
"parasitvokalen" u, o.

Emellertid förekommer -or- (-W-) för väntat -er- även i
# ett par andra ord.

I konung Magnus Erikssons och drottning Blankas
testamente av år 1346 finnes på normalt sätt -er t. ex. i konunger,
plictugher etc. Däremot möter lœgherstaper "gravplats" under
formerna lœghurstap 562, 20; 562, 34 och laghurstap 563,

’) När en form anföres utan specialcitat, är den oftast hämtad ur
Söderwalls Ordbok.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:57 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1902/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free