- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Adertonde Bandet. Ny följd. Fjortonde Bandet. 1902 /
333

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

342 Hjelmqvist: Till Skogekär Bergbos dikter.

hvarifrån jag kan citera följande språkprof: "Han.. får mycket
mehr än han nånten hade förmodat." 13: 18 (1690); "Sådana
Graan-Dijken wäxa innan några Åhr så frodigt och tätt, att
de skyla och stängia en Trägård så wäl man nånten önskar."
Därs. 33; "[Getterna] äta bätter Spijss än nånten andra". Därs.
64. [Nånsin påträffas hos Rålamb 8: 66 (1691)]. *) Formen
nånten = någonsin förekommer för öfrigt ännu dialektiskt uti
Södermanland (jämte nånstin} se Bidrag till Södermanlands
äldre kulturhistoria 3: 73). Uti samma betydelse förekommer,
i Finland nantin, som uppvisats från Vöråmålet (jämte nanstin),
se Freudenthal, Vöråmålet 37, från Närpesmålet, se
Freudenthal, Ordbok öfver Närpesmålet 61 och från
Gamlakarleby-målet, se Hagfors i Landsm. XII. 2: 62; jfr Rietz 475.

Nåntin (nånten) synes mig lättast kunna förklaras såsom
en kontamination eller kompromissform af nånsin (nånsen)
och det därmed liktydiga någon tid.

Nånsin känner jag tidigast från 1600-talets början. J. de
la Gardie skrifver nonsen (Oxenstiernska brefväxlingen 5: 52
(1613), Därs. 317 (1625)). P. J. Rudbeckius nyttjar
skrif-ningen nonsin (se Insignis adolescentia B 8b (1624)).

Någon tid kan följas tillbaka till fornsvenskan, där nokon
tidh (nakan tidh, nakon tidh, nogan tiid, noghen tidh, noger
tid) påträffas i betydelsen någonsin (se Söderwall, Ordbok 2:
114, 625). I äldre nysvenskan är någon tid = någonsin
mycket vanligt, framför allt i nekande satser. Ex.: "Intit
meen-lighit.. hafuer någhon tijdh kommit vthi mijn mwn."
Apostla-gerningar 11: 8 (Nya Testamentet 1526). "Ingen macht.,
war någentijdh så högh [som Gustaf Vasas]." P. Svart,
Ähra-predikning 62 (1560). "The andre thorde aldrig mera
någin-tid biuda sig fram." P. Brahe, Krönika 50 (c. 1585).

i) Bortsedt från ställena hos Skogekär Bergbo, har jag ej kunnat finna
nånten belagdt i Svenska Akademiens språkprofsamlingar. Det har måhända
påträffats flerstädes i den genomgångna litteraturen, men ej antecknats,
emedan man ansett det bero på tryckfel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:57 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1902/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free