- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Nittonde Bandet. Ny följd. Femtonde bandet. 1903 /
154

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

154

Holst: a>o(å) i mnt. laaneord.

synes det at skyldes indflydelse fra danske dialekter. Det
samme kan vel ogsaa være tilfældet i de ord, hvor å(p) er
blevet herskende, som i både (= gavn) og vaage, uden at
det blir nödvendigt, med Torp og Falk x) at an tage
saa-danne ord som tidligere indfört end de, der har bevaret a.

C. mnt. etymologisk a.

aname, v. Kb. Dipl. I, 139, 1416. anamet, part. Cod.
Esr. 80, 1444. anameligh Suso 23. annammelsæ Post. 2.

Sch. L. annamen, -nomen v. Dähn. annam, adj.

Paa dansk blev vokalen efterhaanden forkortet og
for-blev vel derfor a.

baar (=baare) Rkr. 236 og 1467. bar Mich. 180.

Sch. L. bore, bare, f. Br. Wb. baar. — isl. bårar, f. pl.

dyrebaar, adj. Kemp. 109. — Sch. L. dúrbar, adj.
Suffixet -bär (der er vestgerm., s. Kluge,
Stammbildungslehre, p. 102) har i dansk altid a, vel paa grund af dets
ubetonede stilling (sign. om -dan nedenfor). Et andet ex. en

owenbare, adj. pl. Cod. Esrom. 279, 1492. offuenbare,
adv. Rkr. 2482. obenbarligh Dueh. 106, 1474.
vppenba-reh Suso 3. opænbaræs, v. Harp. 7. abenbarer Kb. D. I,
170, 1443. openbaret, 3. sg. præt. Suso 1.

Sch. L. openbar, adj. - isl. opinberr, adj.

begattet, 3. sg. præt. Suso 26. begauet, pt. Suso 52.

Sch. L. begaven, v. Br. Wb. begaven.

Dansk har her altid a, medens svensk har å: begå/va.
Sign. hermed det isl. gaf a, f., der imidlertid kun
förekommer i et par sene texter og stammer fra det mnt. gävey f.
— Det danske a er maaske överfort fra former af verbet
give?

benodhœ, v. Rkr. 2442. benathe Kb. D. I, 151, 1422.

*) Dansk-Norskens lydhist., p, 165 og Etym. Ordb. under baade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:23:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1903/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free