- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoförsta bandet. Ny följd. Sjuttonde bandet. 1905 /
167

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

175 Ljunggren: Bry och förbrylla. 168

168

ligtvis vara fullt normal och naturlig. Den torde finna sin
förklaring i ordens användning i formler för hotelse och
afvisning, där de i sin ursprungliga betydelse stå såsom
uttryck för gröfsta misshandel eller skymfligaste behandling.
Äfven till brüden ha vi frasen "lat mi ungebrüet", och
vändningar, där den tilltalades moder fungerar som objekt till
brüden, resp. bruten, äro likaledes gängse i lt. och
vulgär holländska. "Brüe din moer", "brui je moer" ha
numera den allmänna betydelsen "drag åt fanders"; man
uppfattar det som ett groft uttryck utan att likväl vara
medveten om den verkliga innebörden. Genom flitig användning
i dylika öfverdrifna uttryck har betydelsen slöats och ordet
blifvit ett afbleknadt uttryck för misshandel i allmänhet och
till och med för blott mera oskyldigt retsam behandling.

Jag öfvergår nu till det svenska ordet. Bry betyder i
äldre nysvenska plåga, ansätta, besvära, genera, inkiettera,
vålla omak eller besvär eller hufvudbry, störa, retas eller
drifva med, förbrylla; i många fall täckes det af det fr.
em-barr asser. Det öfversättes med eller får tjäna som
öfver-sättning af sådana ord som turbare och vexare och
förekommer i sammanställning med ord som gäcka, reta, drilla,
faxera (= t. vexieren), antasta, oroa, skada, kvälja. Det
forbindes gärna med ett instrumentalt adverbial, som inledes af
prep. med eller, då verbet är reflexivt, äfven om och någon
gång öfver. Ett par exempel hitsätter jag för att belysa
ordets användning: (Elefanterna) blifwa på allehanda sätt
brydde och reetade med snält Lopp, Wänning och motion.
Beskr. om Siam 30 (1675). Swearna.. brydde altid alla
Folcken som bodde utom de Alpiske Bärgen. Rudbeck, Atl.
3: 336 (1698). Jämte dessa goda fiskar, har han (näml. Nilen)
dock andra, som mycket bry och skada dess åboer, jag menar
Crocodylerne. Eneman, Resa 1:171 (1712). Man måste intet
bry en ung menniskio med 6å myket tillika. Rydelius,
För-nuftsöfh. 3 (1718). Hvem ba’n att med en skrift onödigt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1905/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free