Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E. Olson: Anmälan.
297
ett annat öfVersatts: hage (isl. hagi) 1: 121, men hœndig 1: 482;
stam (isl. stamr) 1: 291, men stammende 1: 475. — Djur-och
saknamn äro vanligen öfversatta: Broget-Kind (hästnamn’) 1:44,
Stäng-"kärret (skeppsnamn) 1: 141 osv.; stundom har dock den isl. formen
bibehållits med förklaring under texten: Brandagenja
(skeppsnamn) 1: 419, Droplaug (yxnamn) 1: 422, Bostung (svärdsnamn)
1: 455, Folske (hästnamn) 1: 457 m. fl.; någon gäng slutligen
förekommer ett dylikt namn blott till ena ssgsleden öfversatt, t. ex.:
Baudsiden, Trœkylle (skeppsnamn) 2: 60.
Är öfVersättningen i och för sig ett ytterst värdefullt arbete,
sä förnöjes värdet än ytterligare i hög grad genom den
rikedom af upplysande noter, som af öfversättaren med frikostig hand
utströtts på nästan hvarje sida af det digra verket. Ur sitt rika
vetande lämnar han här på nästan hvarje punkt af sagans
framställning bidrag till dess bättre förstående genom utredningar af
kulturella förhållanden af hvarjehanda art, genom erinringar om
historiska händelser, som i sagan beröras, genom geografiska och
topografiska beskrifningar, genom talrika personhistoriska och
genealogiska upplysningar, litteraturhistoriska notiser osv. Måhända
går anm. här utöfver gränsen för rimliga önskningar — för det
utan tvifvel icke ringa antal läsare, för hvilka dessa saker förut
äro obekanta, hade det emellertid kanske varit välkommet, om på
vissa ställen noterna rörande vissa förhållanden särskildt ur det
statsliga, judiciella och kommunala lifvet på Island under
medeltiden gjorts ännu utförligare. Så t. ex. 1: 8 not 3 angående de
isl. tingslagens och godedömenas beskaffenhet, tingsmännens
förhållande till godarna osv., 1: 9 not 8 om den isl.
statsförfattningen, 1: 50 not 2 (1: 381 not 1) om femtedomsinstitutionen, 1: 47
not 4 (1: 123 not 2) om själfdomens (och öfverhufVud skiljedomens)
betydelse och ställning som rättsligt afgörande, 1: 61 not 1 (1: 202
not 2) om hreppens administrativa och kommunala betydelse, 1: 205
not 3 om lagrättens uppgifter och statsrättsliga betydelse osv. I
sammanhang härmed vågar anm. uttala den förmodan, att det stora
instruktiva värdet af noterna skulle i vissa fall än ytterligare
förhöjts, om i större utsträckning än nu är fallet på ett ställe till
en enhetlig framställning rörande ett visst förhållande
(statsförfattningen, rättsskipningen, kyrkliga institutioner, vissa af privatlifvets
sidor, ss. bostäder, klädedräkt etc.) samlats hvad som nu återfinnes
spridt på flera ställen* — Ytterst sällan har anm. trott sig finna,
att en upplysning saknas, där den för ett större antal läsare synes
vara behöflig. Följ. ställen kunna dock nämnas: 1: 33 och 1: 62
beträffande "sprängning af domstolen", 1: 198 beträffande den isl.
nämnden ("nævningerne"), 1: 360 angående bet. af de båda
benämningarna "dyrehoved-dören" och "stolpe-dören", 1: 419 om
"stævne-dagene".
Hvad beträffar innehållet i de förklarande noterna, står detta,
som man kan vänta, i regel öfver hvarje kritik i afseende på till-
ABKXV FÜR NOBDISK KILOLOGI XXII, NT TÖUV XVIII.
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
