Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342 Kock: Svensk språkforskning.
om en dylik fråga, nämligen om brytningsdiftongen iu, io i
forngutniskan skall jag här yttra mig, och detta därför, att
Pipping i denna speciella punkt anfört ett förut icke beaktat
nygutniskt ord, som gör, att min tidigare framställning av
denna fråga bör — om också blott i mycket ringa mån —
modifieras.
I Beiträge XX, 123 ff. hade jag publicerat en uppsats
"Die behandlung des brechungsdiphthongs iu, io im
altgutni-schen", och jag framställde däri följande åsikter.
Den genom w-brytning på e uppkomna diftongen iu
behandlas i älsta fornsvenskan enligt följande regel: iu
kvarstår 1) omedelbart framför gg (t. ex. biug) — 2) när u eller
i följer i nästa stavelse (t. ex. tiughu, iurpriki); annars har
iu övergått till io (t. ex. iorp, biörn). I den senare
fornsvenskan behandlades det i älsta fornsvenskan kvarstående
io sålunda: io kvarstår framför r&, rt, k(k), gh (samt
dialektiskt framför gg): nsv. jord, hjort, tjock, tjog, y. fsv. miok
’mycket’; men övergår annars till ie: nsv. björn, mjölk etc. (ib.;
jmf. s. 117 f.).
För gutniskan uppställde jag följande regel: denna
dialekt har iu resp. io i samma ställningar som den yngre fsv.;
men ie i den y. fsv. har i gutniskan övergått till te: fgutn.
tiughu, fiugur, fiugura — iorp, nygutn. gjård (fsv. giorp),
nygutn. tjåkkur (fsv. piokker) — fgutn. miel, mielk, biern,
smier, fielkunnugr (jmf. y. fsv. miel, mielk, biern, *smier > nsv.
smör, isl. Jiolkunnugr; fsv. *fielkunnogher är icke uppvisat).1)
Häremot vänder sig Pipping i Neuphil. Mitteilungen
15|u—15|i2 1902 s. 8 f.
Pipping faller följande kraftiga omdömme: "ganz
zuriick-gewiesen wird Kock¾ hypothese von der gleichstellung von
1) Bedan Blomberg yttrar i Bidrag till den germaniska omljudsläran
(1865) s. 49: "Gutalagens ie i miel, mielk tyckes äfven lättast kunna
förklaras som en yngre form af #>(?)", på. hvilket uttalande (som hade undg&tt
mig) Pipping i Neuphil. Mitteilungen s. 8 noten 2 fäster uppmärksamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
