- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugotredje Bandet. Ny följd. Nittonde Bandet. 1907 /
16

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16

Swenning: O r dbildningsfr&gor.

jektiven lefver den kvar i egenskap af dat. sing. neutr. i
go<$u, spgku o. d.

Frågan blir nu, om man får antaga, att äfven hos subst,
i nordiska språk den omhandlade instrumentalen lefvat kvar
sä pass långt ned i tiden, att man får förmoda den i sådana
sammansättningar som kaupunautr, dvs. några århundraden
före den litterära tidens början. Dess historia i de öfriga
germanska dialekterna torde gifva skäl för ett sådant
antagande. Det synes mig ligga nära till hands att förlägga
den ifrågavarande instrumentalens dödskamp till den för
språket så ödesdigra vikingatiden. Under detta tidsskede torde
den ha spelat ut sin roll, sedan den kanske redan någon tid
varit mindre lifskraftig. Dativen öfvertog dess funktioner.

Den företeelsen, att en eljest försvunnen kasusform
bevarats i sammansättningar, är ingalunda obekant för
språkkännaren. I nysvenskan ingå gamla genitivformer i en hel
del komposita, så t. ex. i ättartal, brödrakårlek. I
fornsprå-kets isl. sjánzvitni, segjanzsaga) fsv. mœtanzorþ, vighœnzvakn
ha lämningar af den starka gen. sing. till participia pres.
bevarats. Och om vi få gå litet längre bort, så finna vi i
latinet ej få juxtapositioner, där den i regel eljest utdöda
lo-kativen lefver kvar. Så t. ex. i adv. postridit ’följande dag’
(lok. posteri) och, exempel, som intressera oss mera, terricola
’på jorden boende’, noctiluca ’som lyser om natten = månen’,
pontifex ’en som offrar på bron > (öfverste)präst’*).

Låtom oss alltså anta, att det är a-stammarnas
instrumental på -ti} som bevarats såsom första
sammansättningsled i en del ord på -unautr. Formen lägger intet
hinder i vägen. Betydelsen ej heller. Ty det är tydligt, att på den
tid, då den senare dativens funktioner voro fördelade på tvenne
kasus, dativ och instrumental, det var denna senare, som hade
på sin lott de limitativa. För öfrigt är instrumentalens be-

*) Så enligt prof. Zanders hypotes, framställd i en föreläsning och mig
delgifven af en af hans lärjnngar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1907/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free