- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofjärde Bandet. Ny följd. Tjugonde Bandet. 1908 /
185

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

185 Kock: Etym. anin&rkningar.



’bereda, tillreda’, "Hon beredde (gjorde) tråden" {breiddi faðm)
fir ett annat uttryck for "hon spann", och det belyses ytterligare
av det omedelbart följande bio til vaafrar ’hon gjorde
forarbete till tyg (vävnad)’ eller kanske hällre: ’hon gjorde den
(tråden) färdig till tyg (vävnad)’.

Då emellertid isl. ripa betyder ’vara i svängning’ och
reipa är kausativ därtill (’sätta i svängning’), så är det även
mycket möjligt att alternativt fatta vårt breipa (pret. breiddi)
såsom sammansatt med bi- och reipa i denna användning.
I så fall bör man översätta ’hon satte tråden i svängning’
dvs. ’spann’.

I båda fallen utgör emellertid breipa ett ursprunglig
kompositum (*bi-reicfa).

sv. gnmdval.

Ordet har upprepade gånger blivit diskuterat. Rydqvist
H, 146 synes anse dess senare sammansättningsled vara
identisk med isl. vgllr, men framhåller, att a-ljudet nu är långt
i nsv. grundval. Samma mening hyllas av Siljestrand
Ordböjningen i Yästmannalagen I s. 31. Häremot invänder
Wadstein i TfF. X, 229, att ordet ej kan hava samma
senare kompositionsled som hiorpvalder etc., eftersom detta i
Yästmannalagen skrives med II i böjda former (hiorpvalle etc.),
under det att "grundval" där i böjd form heter grunduale.
Wadstein vill därför identifiera senare leden av grundval med
isl, vglr ’käpp’, och ordet skulle enligt honom egentligen
betyda "grundstock". Till denna mening ansluter sig
väsentligen Tamm i sin Et. ordbok.

Denna Wadsteins och Tamms uppfattning är, så vitt jag
øer, icke möjlig. Fsv. grundval (dat. grundvale) nsv.
grundval betyder som bekant ’grundmur (hvarpå en byggnad hvi»
lar)’; så översättes det nysv. ordet t. ex. av Sundén. Men
det vore mycket underligt, om det häri ingående val ’mur’
skulle vara identiskt med ett ord med betydelsen ’käpp’.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:25:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1908/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free