Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 Palmér: Yäxl. -it:-et i ä. nsv.
Guds werk och hwila (Sthlm. 1685) finnes sålunda en be-
stämd olikhet i detta hänseende mellan det prosaiska företalet
och den poetiska delen av samma arbete. I företalet (sid.
1— 15) råder följande växling: sup. 15 -it, 15 -et] part. 2
-it, 4 -et] mycket (stavat med -ck- 1. -kk-) har -et 10 ggr.,
-it en gång; egit förekommer en gång, eget 2 gånger. I den
poetiska delen däremot (sid. 16—60) ställer sig växlingen
på följande sätt: sup. 27 -it, 2 -et] part. -it 9 ggr., -et en
gång (nämligen druppet, som bildar rim med sluppit). Be-
tingat av hänsyn till rimmet förekommer dessutom -et en
gång i sup. och 2 gånger i part. (sup. taget : ordalaget, or-
det : wordet, förgiätet : sätet). Dock träffas även rim av typen
gifwit : lifwet. Formerna på -it rimma ock ofta inbördes.
Mykkit (-ck-, -k-) har 5 gånger -it (en gång i citat ur bibeln),
4 gånger -et. Tvänne adjektiv benäget och troget ändas på
-et. Dessutom förekommer på dessa sidor en gång part.
wordet i ett prosacitat ur bibeln. Särskilt förtjänar fram-
hållas, att alla verb av första avljudsklassen, i vilka stam-
mens i övergått till c, hava i inledningen e i ändeisen
(15 ggr.). I poesin ändas de på -it (endast 4 exempel före-
komma dock, av vilka två rimma inbördes: blefwit (3 ggr.),
schrefwit).
Den anmärkta tendensen att begränsa användningen av
-et i sup. och part. neutr. till det mera vardagliga, icke
vittra skriftspråket genomföres under loppet av 1600-talet
nästan fullständigt. Under inflytande av Svea-målen (företrä-
desvis språket i huvudstaden) blir ändeisen -it allenarådande
i såväl sup. som part. neutr. även hos författare, vilka i sitt
talspråk säkerligen använt -et i dessa former. Mest konse-
kvent tillämpas dock denna regel av personer, som äro bo-
satta inom området för supinalt -i, t. ex. Beronius (född i
Småland, conrektor i Söderköping), Anders Nicander (född i
Småland, en tid bosatt i Stockholm), Risell (född i Yärm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
