Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278 Lidén: Fsv. lagord.
Enligt ett utdrag ur Ydre härads dombok, hvilket af-
tryckes af Eääf Saml. o. anteckn. till en beskrifn. öfver Ydre
härad i Östergötl. Ill: 182, stodo år 1639 två Ydre-bönder
åtalade inför sin häradsrätt, därför ”at the på Stoorebönedagen,
När the gingo ifrå kyrkian, hade Perlamentat *) och brukat
onöttigh Mun på hwar andra, medh skielzordh, i thet at
[den ene] hade kallat then andra dråsabum per. . . . ther-
före dömdes Hwarthera at bota 40 mark”.
Därmed bör sammanhållas en passus hos Olaus Magnus
Hist. de gent, septentr. XIII: 7 (ed. 1555): ”si domestico
furto è granorum aceruo sic triturato ... aliquid ablatum fue-
rit, .. . fur ille, licet rarissimus (patria appellatione D rosa-
gump dictus) sine graui supplicio absolui solet”.
Genom Olaus Magnus veta vi alltså, att drosagump var
en folklig ”term. techn.” för en person, som stulit från en
dråse, en hög tröskad, ännu oränsad säd 2). Ordets senare
led är naturligtvis gump ’podex’.
Olaus Magnus var till börden Östgöte. Hans drosa-
gump, som hittills icke varit kändt från annat håll, kan då
förmodas vara ett gammalt östgötskt dialektord, och det lig-
ger närmast till hands att identifiera det med det hundra år
senare uppdykande östgötska okvädinsordet dråsabumper.
Senare leden i detta beror i så fall på missförstånd eller fel
i original eller afskrift för -gumper3). Den gamla nominativ-
ändelsen (eller rättare vokativformen) är bevarad såsom i de
talrika nedsättande orden på -er, t. ex. nsv. tjufstryker, sli-
sker, slusker, lufver *).
*) Jfr Kietz Ordb., s. 499, perlamenta, pälmenta ’träta och svärja;
ifrigt tala om en sak’ — bl. a. i Östergötland.
*) Jfr Kietz, s. lOS, dråse ’hög, hop, vanligen om aftröskad, men orän-
sad säd, som ligger kvar på loge’; fsv. drosse, drusi ’id’.
3) [K orr.-not. Originalet har med visshet dråsabumper, enligt god-
hetsfullt meddelande af arkivarien dr. C. M. Kjellberg.]
*) Se Kock, Alt- u. neuschwed. Accent., s. 40 f., Rydqvist SSL
H: 293.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
