Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294 Pipping: Anmälan.
då naturligtvis konsonantiskt till sin kvalitet, men fungerar även
som konsonant.
Likasom uttalen vatten ock vatty växla med varandra, sä väx-
lar även stoden med stodn. I stoden innehåller n ett operiodiskt
element, implosionsknallen, och är kvalitativt så väl som funktio-
nellt en konsonant. I stodn är n kvalitativt och funktionellt vokal
[sonant]. H är gäller det emellertid att tillbakavisa en invändning
hos en eller annan läsare, sora kanske icke fullt satt sig in i min
tankegång. Den velo-faukala d-explosionen är beledsagad av stäm-
klang. Måhända kan någon i första ögonblicket komma på den
tanken, att enligt min regel intet nytt ljud borde börja, där n
sätter in, eftersom n består enbart av stämklang, och en sådan
fanns redan i det närmast föregående ljudet.
Men denna anmärkning drabbar mig icke. Ty även om vi
se bort från den nya gruppering av deltonserien, som inträder vid
förändringen av d-resonans till »-resonans, så få vi icke glömma,
att öppnandet av den förut slutna talkanalen åstadkommer ett
crescendo, vilket verkar på samma sätt som en ny retning.
Alldeles så som vatten till vattn och stoden till stodn förhåller
sig ty. Handel till Handl. I Handel innehåller l ett operiodiskt
element, implosionsknallen, och är konsonant både till kvalitet och
funktion. I Handl uppfattas den före l gående laterala explosio-
nen som ett d, emedan det för knallens kvalitet avgörande trängsta
läget är d-läget, med vilket explosionen börjar. Själva l är fritt
från operiodiska ljudelement och är vokaliskt både till kvalitet och
funktion.
En egendomlig mellanställning mellan vokalerna och kon-
sonanterna intager r-et till sin kvalitet. Stämklangen försvagas
periodiskt genom tungslagen, som även framkalla periodiska knal-
lar. M-et kan sålunda sagas utmärka sig genom periodisk retning
av hörselorganen likasom vokalerna. Men i motsats till vokalerna
och i överensstämmelse med konsonanterna innehåller r-et buller-
ljud. Samma mellanställning mellan vokal och konsonant som r-et
intager med hänsyn till sin akustiska kvalitet intager det även till
sin funktion — det kan användas både som vokal (sonant) och som
konsonant.
Märkas bör ännu, att ett r i interkonsonantisk ställning
[t. ex. prt-] visar en så gott som fullständig periodicitet och med
nödvändighet blir mer eller mindre tydligt stavelsebildande. Det
tydligt konsonantiska r-et i förbindelsen -arra- visar icke samma
periodicitet, ty här hava vi att taga i betraktande även effekten
av den angränsande vokalens plötsliga ansvällning eller avklipp-
ning. Den första och den sista knallen måste här framstå som
topp-punkter, betecknande början av var sitt ljud. Förbindelsen
[a]rr[a] får härigenom karaktären av ett långt r -f ett kort.
ning. Jag kan dock icke komma närmare in p& detta område utan att ut-
lägga Hensens teori för knallens uppkomst, vilket skulle föra mig för långt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
