Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Läfiler: G-etspeki Heidreks. 12B
och andra dylika (se Heusler, Der Ljóþaháttr, s. 124; Gering,
a. a. § 182).
Genom nu föreslagna omställning af första versraden,
så att den blir den sista, vinnes, med hänsyn till versformen
äfven det, att det kvinnliga slutrimmet (-efill) får förbinda
de två med hvarandra genom allitteration sammanbundna
kortverserna och ej, såsom enligt handskrifterna och Bugges
emendation, en kortvers med en långvers. Det förra är tyd-
ligen det riktiga, då ju långversen bildar en enhet för sig *);
jfr förhållandet i gåtan 27 (R; 28, H):
fiorer hanga (H: ganga)
fiorer ganga (H: hanga)
och ex. från ä. Eddan i Sijmons Eddautgåva, Einl. s.
CCXLVI.
Äfven det vinnes genom min omflyttning af verserna,
att upprepningsrimmet orta—ort a (jfr därom Brate, a. a.,
s. 31, anm. 4, Sijmons, a. st. s. CCVIII) får förbinda de två
kortverserna med hvarandra, alldeles som i nyss jämförda
verspar också är förhållandet (fjórir—fjårir), och ej en
kortvers med långversen. Det förra är ju tydligen det rik-
tiga 2).
Från rimförhållandena kunna alltså trenne omständig-
heter anföras, hvilka tala för den af mig föreslagna vers-
omflyttningen.
Med hänsyn till innehållet vinnes åter genom denna
omflyttning, att det, som enligt min mening bör uppfattas
som de första lindrigare verkningarna af öldrickandet, blir
först nämndt, och det, som angifves som sista stadiet af dryc-
f) Här bör nämnas, att de hos Sievers, Altgerm. Metr. § 57, 3, c upp-
tagna fall, då en långvers skulle vara förbunden med kortverserna medelst
enkel allitteration, alla böra förklaras på annat sätt. Jfr Studier i nordisk
filologi, B. 3, n:o 1, Helsingfors 1911, s. 14 (under tryckning).
a) Då långversen har ett annat, eget allitterationssystem, kan den dock
vara förbunden med kortverserna medelst upprepning af deras rimord; t. ex.
Håv. 76, 77, Vafj). 3, 4 etc. (Hav. 53]. Därom utförligare annanstädes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
