- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoåttonde Bandet. Ny följd. Tjugofjärde Bandet. 1912 /
347

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

E. Kock: Anmälan. 347
kræfter verbet skal ’bruges om en nødvendig betingelse’? En nöd-
vändig betingelse finnes nog, men ej i Am-satsen, utan i huvud-
satsen; nödvändighetsbegreppet ligger ej i skal, utan i maa. Sä-
kert är, att själva uttryckssättet i alltför många fall, även där förf.
helt visst tänkt sig saken rätt, är på ett eller annat sätt miss-
lyckat. Vid Drengen var syg (sid. 5) kan man icke lämpligen
tala om ’id en titetsforh old et mellem drengen og egenskaben syg’.
E tt identitetsförhållande eger rum exempelvis mellan Australien
och den minsta världsdelen, mellan Wilhelm I I och Tysklands nu-
varande kejsare. Jfr § 3, anm. 1. Uti Der blev en glæde, Jeg sad
i en Spænding o. d. (sid. 180) verkar artikeln som ett förstärkande
attribut, den ’bruges til at betegne at en ting er til gavns det
den er’. Jag anför satsen så, som den borde ha lytt. I texten
står ’betegne en ting, som’. Det er substantivet, som betecknar
tinget. På sid. 570 möter oss den dråpliga satsen: ’Udelades at,
kan det ikke afgöres, om det er som eller at, der er udeladt’,
Till redojörelsen för det nyare danska språkbruket knyta sig
språkhistoriska tillägg, upptagande omkring 1/ 6 av arbetets hela
sidoantal. De innehålla jämte en del misstag (såsom t. ex. att
tyskan skulle i fråga om uttryck av typen kongen av Danmarks
lande vara likställd med danskan) åtskilliga goda översikter och
intressanta upplysningar, förklaringar och förmodanden, till stor
del fotade på Nygaards och Falk-Torps syntaktiska arbeten. An-
märkas må, att ’oldnordisk’ såsom regelbunden rubrik för de forn-
isländska och fornnorska exemplen ter sig unjetär som ett ’oldger-
manisk’ över en exempelsamling ur Ulfilas’ bibelöversättning. Det
ser rent avut, som om förf. trodde, att danskan utvecklat sig ur
fornisländskan ; se t. ex. sid. 38 upptill.
Slutligen vill jag säga om hela arbetet, att det är vad man
kallar tungläst. De långa perioderna och den onödiga omständlig-
heten verka tröttande. Därtill kommer den olyckliga danska ter-
minologien. De latinska uttrycken äro,såsom vi alla veta, mycket
inadekvata, men de äro internationellaoch bekväma. De danska
dela de latinska termernas brister, utan att besitta deras förtjänster.
Lund i dec. 1911.
Ernst A. Kook.
Die Syntax des Superlativs im Gotischen, Altniederdeutschen,
Althochdeutschen, Frühmittelhochdeutschen, im Beowulf und in der
alteren Edda. Von Beinhard Wagner. Berlin, Mayer <
&Müller,
1910. VIII + 117 s. 8:o. M. 3,50. (= Palaestra XCI).
Arbetet redojör, inom de i titeln anjivna gränserna, för su-
perlativens formella behandling (svag böjning, stark böjning, oböjd
ARKIV F Ö * NORDISK FILOLOOI XXVIU, NT FÖLJD XXIV.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1912/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free