Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42 Olson: Omtvistade frågor.
ljudhist. 2: 13 betrakta den som en nybildning av dug :
*duggian > dyggia, eller kanske snarare genom att anse, att
ett ljudlagsenligt *dœggia (jfr nor. dial, deggja Aasen?) på
analogisk väg fått y på grund av den för språkmedvetandet
klara anslutningen till dug (efter mönstret av val : vœlia,
luk : lykkia o. d.) *).
Utom fsv. dyggia komma här i betraktande sv. dial.
snöggt adv. ”knappt”, snögg-{hårig), snygg ”kort”, växlande
med snägger ”kort”, smgg-(hårig), snogg, snogg-j samt dial.
sôggr sygg ”fuktig” (Kock Sv. ljudhist. 2: 7). Under det
antagande, som Kock a. st. gör 2), att orden äro ww-stammar,
vartill beträffande det förstnämnda av dessa ord såväl väx-
lingen snçggr : snøggr i isl. som ordets skiftande former i de
sv. dialekterna giva anledning, förklaras ö-vokalisationen —
varav sedan y genom den av Kock Arkiv 15: 212 f., Sv.
ljudhist. 2: 12 framställda ljudlagen — obestridligen natur-
ligast ur former som ack. *snagguian ;>*snceggmn > *snøgguan
etc., så som Kock ovan a. st. vill. Det synes mig dock —
med antagande, att endast bortfallet u verkat omljud — även
möjligt, att snägg- är den ljudlagsenliga utvecklingen av alla
former med «-avledning (ack. sg. m. *snagguian =
>* s n œ g g (u )a n
osv.), och att 0 uppkommit genom f-omljud av ç i samma
former med från ljudlagsenligt nom. sg. m. *snçggr < *snag-
g{u)uR osv. lånat p : ack. *snçgguian > *snøgguan etc. I varje
fall torde med skäl kunna sägas, att vokalisationen i dessa
former är av en alltför mångtydig natur för att i den före-
liggande frågan kunna ha avgörande vitsord.
’) Så menar väl Söderberg TJ-omlj. s. 81. — Såsom stöd för möjlig-
heten av ett dylikt an a lo g isk t omljud kan anföras nysv. hygge (till hugga),
vars y icke torde kunna på ljudlagsenlig väg förklaras, då ordet tydligen är
en ung deverbativbildning av samma slag som gifte, tycke, hygge o. d. Om-
ljudet beror på tillvaron av ordpar sådana som fånga :fäng e (i fiskafänge
osv.), låta :läte o. d.
*) Jfr delvis även Söderberg U-omij. s. 72 not 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
