Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brate: W rindawi. 117
åtta era jafnhgfgir,
er af drjúpa
eiia niundo hverja nótt.
Möjligen kan Gärds svar Skirn. 22, 4 — 6:
er-a mer gullz vant
i ggrctum Gymis
at deila fé fgdar
hava givit upphov till att guldsmeden framställes som en
gubbe och att Kinda säges ”senile perosa connubium”, i det
”deila fé födur” fattats som ’tilldela mitt gods åt (en man
lika gammal som) min fader’, och då Othinus’ tredje upp-
trädande inför Rinda, i egenskap av en ”perfectissimam rei
militaris industriam professus” slutar med att: Quam cum
discessurus osculo petere vellet, ita ab ea propulsus est, ut
mentum terre nutabundus impingeret, tyckes detta vara en
återklang av Skirn. 25, 4—6:
fyr þessom eggjom
hnigr sa inn aldni jgtunn,
verdr Þinn feigr fadir,
fast sammanhanget alltså ansenligt missförståtts. I båda
framställningarne hava de motsvarande uppgifterna samma
plats.
Utom de utvikningar från framställningen i Skirnismål,
som härröra från Saxos egna kombinationer och sätt att
berätta, finnes hos honom även åtskilligt, som måste vara
hämtat från andra källor än Skirnismål.
Innerligt förknippad med det ur Skirn. hämtade är
uppgiften, att guldsmeden kallade sig Rosterus, som Bugge,
Studier I, 131, 533 ff. troligen med rätta identifierar med
Oden-namnet isl. Hroptr. Därav synes framgå, att Saxos
källa, ehuru dess innehåll på det närmaste anslutit sig till
Skirnismål, dock varit berättad om Oderç. Detta samma
vittnar berättelsens ställning som förklaring av Balders häm-
nares tillkomst, men den avviker från Eddan i att spådomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
