Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190 Brate: Anmälan.
II och Y, 19 Rø, som med Y, 18 visa så stor överensstämmelse,
att de troligen härröra frän samma ristare, båda sluta med pos-
sessivpronomen, synes sannolikast, att sna även skall tolkas sina.
Det synes mig möjligt, att inskriften betyder: piúðkdl résti stén
øfHr Broäur ok porgét sun hans, vini sina ’T. reste stenen efter
B. och Torgöt, hans son, sina vänner’, varigenom den får en van-
ligare avfattning.
II, 57 Grensten företer den avlidnes namn i ack. sing, rist-
ningen Rifia, som väcker uppseende genom att R brukas i ordets
början, fastän samma inskrifts bianaR, STinaR, þaRa visa ett ety-
moiogiskt riktigt bruk av R. Det egendomliga skulle upphöra,
om man antoge samma slag av lönnskrift som på II, 9 Rimsø, att
namnet skulle läsas baklänges, alltså alÛR Âlf{g)êR och motsva-
rande fno. Alfgeirr (Lind, Norsk isl. dopn.), ack. alfkiR DII, 146
Rimbo. Om g är ljudlagsenligt bortfallet i alfiR som i de av
Noreen, Aschw. Gram. § 245 anförda fallen eller blott dess tecken
avglömt, kan jag ej avgöra.
III 19 Hagenskov innehåller blott ristningen þaurillþ, som
45 3 2 6 1 7
Bugge tytt som omställning av hruþaiþ, kvinnonamnet Uröäaiä,
mot vilken tydning Wimmer med rätta anmärker, att i danskan
h i hr måste vara bortfallet, långt innan -r uppgavs i kvinnonamn
på -(h)æidr. Eljest äger Bugges tydning ett fullkomligt motstycke
uti B. 38, L, 487, DII, 132 Skalmstad, Skånella sn Uppland, se min
tydning Rök III, s. 277, vars slut: siutasirin •marnu • m a j si*
1102 9 3 8 46 7 5 1514111312 2019161817
eftiR • 11tillf är en omställning, såsom siffrorna utvisa, av: Sliain
risti* runaR • JisaR • eftiR • u tu lf; m är stupruna av R. Riktig-
heten av Bugges antagande av avsiktlig omställning som lönnskrift
är genom denna inskrift ådagalagd, om än Bugges tillämpning av
denna grundsats för tydning i många fall måste anses mindre lyck-
lig, och Wimmers läsning baklänges i II, 9 Rimsø givit en bättre
tydning än Bugges antagande av omställning. Då þaurihf) är
omställt till hrilþaiþ efter väsentligen samma grundsats som i den
uppländska inskriften och hr- finnes bevarat ganska länge i Sverge,
härrör kanske ristningen på III, 19 Hagenskov, liksom fallet är
med en del andra iuskrifter, från en svensk ristare, som i främ-
mande land på en sten, han anträffade rest, kanske inhuggit nam-
net på sin käresta där hemma.
IY, 1 Örja består av två rader; i den övre läser Wimmer
St§.tR :af(t) flri§,su(s)u(n)-, i den nedre med säkerhet blott a, som
möjligen följts av þ. I den övre raden uppfattar han band 3, s. 8
StatR som ’står’, af[t) som prep. ’efter’, styrande namnet ack. fi-
ria .S U , eller ock frågar han som en andra möjlighet, om icke asu
är moderns namn och orden skola åtskiljas aft flri asu (s)u(n)lu].
Till den senare uppfattningen ansluter sig med rätta Dyrlund,
Nord. tidskr. f. fil., 3 række, X IV (1905—06), s. 81, som gissar,
att övre raden lytt: standr a ft firi Asu (Æsu) sun[um stain såsi],
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
