Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindroth: Dikter om runornas namn. 267
bçrna rimma med ett -vorna. Det är det jag här tror vara fallet. Att
plnr. av barn kan ha bibehållit sig «-omljudd, visa likaledes de
moderna målen (Ross). Dessa visa nu ock här och var, att nom:s
och ack:s (på Västlandet ocks å dat:s) stamvokal trängt in i gen.
(se särsk. Ross 1906, nr 3, s. 23 |Vest-Telemaal], 1909, nr 3, s. 10
[Fyrdemaal], där just det ordet, exemplifieras). Jag vågar då anta,
att också detta knnnat vara gammalt, ehuru ej litterärt språk *).
Rimmet blir då borna a) — fç!vorna 3). Det sista innehåller då det
från nutida no. dial, så väl styrkta -voren (säkerligen cvoräen med
^■-bortfall vid trekonsonantisk ställning) med adj. som första led:
blaavoren, Ijosvoren, storvoren, seinvoren osv. (Aasen), där bet. är
’omtreut som lig” eller ”agtig*” 4). — Den som endast kändes vid
uttalet barna, satte in — kanske först en isländare — fglvam a för
rimmets skull.
Användbarheten av ett fplvorna hänger nu på vilket huvud-
ord vi få i det föregående, såsom objekt till gør(v)ir. Intet av
vad texterna bjuda är akseptabelt. Till någon ledning kunna läs-
arterna dock tjäna. Till naan och near komma nu RJ:s Mær
— en grammatisk bock, som dock näppeligen kan förklaras annat
än som försök att tolka en förlaga — och Brynj. Sveinssons natd
(!; i cit. brev). Hur denne tänkt sig saken 6) framgår av tolk-
ningen av giorer naul fol varna (Böl föres till v. 1) såsom ’Orcus
labiorum inducit pallorem (!) 6)„ Skulle inte här nagl i Naglfar
spöka 7)? Såsom det rätta, som måste vara ack. pl. m. eller ack.
företeelser visa ju (där s å d a n a finnas) på att p och o hållits isär. I nor-
ska prosaskrifter tillåter skriften i övrigt inte någon säker åtskillnad (se
Hægstad Vestnorske maalføre Inni. 22).
*) Naturligtvis göres saken oviss genom bristen även här av belägg i
den gamla västnordiskan, poesi som prosa (jfr doek strax). Men denna före-
teelse är även nu rätt begränsad. Dock finns den åtminstone vid e t t ex. från
gammal tid, näml. gen. pl. rwgna Håvamål 141, 7, Hyndl. 35, 4 (om ock ej
ursprungligen tillhörande texterna; jfr F. Jónsson Skjaldespr. 26). Och sär-
skilt vid ordet barn ha vi anledning erinra oss, att i fsv. gen. pl. børna
(som ej behöver betvivlas), dat. pl. børnom tidigt äro styrkta, båda därtill i
v ä s t g ö t s k a u r k u n d e r (Noreen Altschw. Gramm. § 386, 3). — Eftersom i
åtskilliga no. mål ett am utvecklat sig till å{d yn o. d., kunde det synas ligga
åtminstone lika nära att ta d en övergången i anspråk för gammal tid (jfr
Bugge 108 just för detta fall). Men dels kan ett sådant antagande inte
stödjas bättre, dels synes det vara ytterst sällan som ett am och ett om
f u l l t sammanfallit. Med orent rim finge man nog då räkna. Och kanske
genom att så göra även antagandet i texten stärkes.
a) Om k v a l i t e t e n hos å-ljudet har jag ingen anledning att närmare
yttra mig.
*) JO 143 ändrar förslagsvis foivam a till folvarpna ’suppalescentem’.
*) Säkerligen är bildningen i åtskilliga fall knappt skild från förledens
betydelse som enkelt ord; jfr: ’but groff oc v-forstandig. Ey Butvoren
Compaa’ Chr. Jenssøn Glosebog (1646: snarast ’Fyrdemaal’).
‘) Vi skola nedan finna skäl att inte helt förkasta hans vitsord i fråga
om den norska dikten.
*) Uppl. har paliorum.
7) I vissa norska dial, skulle detta ge naul (Boss under nagl).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
