- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettionde Bandet. Ny följd. Tjugosjätte Bandet. 1914 /
365

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Brytningen i fno, språk. 365
de redan under urnord. tid hade slutljudande k. Härtill kom-
mer dock, att den urgerm. stamvokalen uppenbarligen förlo-
rats före Ä-ljudet i de västgerm. språken : ags. seolh fht.
selah. Sannolikheten talar då för utvecklingen *selhas >
*selhn > isl. selr.
Den obrutna vokalen i de anförda långstaviga mask.
a-stammarna förklaras sålunda (jmf. Söderberg a. st.). Under
urnord. tid, böjdes t. ex. isl. stertr så: sg. nom. *stertaR}
gen. *stertas, dat.. *stertê, ack. *sterta — pl. nom. *stertöR
yngre *sterta r, gen. *stertö yngre *sterta , dat. stertum , ack.
*stertan- yngre sterta . Yid den äldre a-brytningens inträ-
dande skulle sg. nom. *stertait1 gen. *stertas, ack. *sterta
ljudlagsenligt brytas till stia rtr etc. Men då i de fem
övriga kasus (sg. dat. stertë och hela pluralis) e-ljudet (tills
vidare) kvarstod, så genomfördes ej den äldre a-brytningen
i de tre kasus sg. nom. gen. ack. Nu böjde man alltså sg.
nom. ster to, gen. sterts, dat. sterti, ack. stert — pl. nom.
stertar., gen. sterta, dat. stertum , ack. sterta . När senare
den yngre a- och w-brytningen inträdde, skulle pluralfor-
merna ljudlagsenligt bli till stiartaR , stia rta , stiortum , stiarta.
Men genom inflytande från singularis med obruten vokal
(stertr etc.) kvarstodo de äldre obrutna formerna även i plur.
I vissa isl. och fsv. ord uppstod emellertid under dessa för-
hållanden en växling e : ia , t. ex. isl. fe lm s- ifialm s-, fsv.
stœ rter : stiæ rter.
Den obrutna vokalen har i några av de anförda orden
dessutom befordrats av vissa andra omständigheter. Då
äldre brytning ljudlagsenligt uteblir i senare kompositionsled
mied semifortis såsom i isl. búpegn ’fri bosiddende mand’,
rekspegn (om bet. jmf. Hertzbergs glossar), så ha dylika ord
i viss mån påvärkat simplex pegn. Fsv. pæghn har dess-
utan rönt inflytande från det synonyma pæglme (w-stam), som
ljudlagsenligt saknade brytning i nom. sg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1914/0373.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free