- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettiotredje Bandet. Ny Följd. Tjugonionde Bandet. 1917 /
54

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jöran Sahlgren, Förkortade sjönamn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

54 Sahlgren: Förkortade sjönamn.
däremot synes utgå från att man nödvändigtvis måste likna
ytan av den sjö, man vill namnge, vid något. Han menar
då, att en primitiv människa ej har samma krav på lik-
hetsgrad som en modern vetenskapsman. Ett av Sperbers
— som han tycks anse — viktigaste argument är i fritt
referat följande.
Eskimåerna pläga av tråd knyta figurer föreställande
djur. Dessa figurer ha så gott som ingen likhet med ori-
ginalen, men för eskimåens uppfattning måste ju dock en
likhet föreligga. På liknande sätt kan då en sjö, som ej
alls liknar en svan, dock för en primitiv människas upp-
fattning erbjuda likhet med ifrågavarande djur.
Sperbers felslut är överraskande. I en dålig avbild-
ning är det ju syftet, som gör likheten. Hur dålig bilden
än är, vet ju alltid ”konstnären7
1 vad den föreställer.
Men till att likna ett smalt vattenband vid en svan på
grund av form en saknas ju anledning, då ju här intet
liknande syfte förefinnes. For Övrigt. Tror Dr. Sperber, att
en person kan lyckas sprida sin uppfattning om en sjös
likhet med ett visst slags djur, om ej denna likhet är på-
fallande?
Yidare hade jag märkt att Hellquist ej lyckats förklara
den språkliga process, varigenom sådana sjönamn som Brå-
ten, Kleven, Hönningen m. fl. uppkommit.
Om Bråten skriver H. (aa. 1, s. 73): ”Ordet är” [utan
avledning eller förändring *j] ”bildat av fsv. broti, sv. bråte
m. ’större hög av fällda träd i skogen; även svedjeland’ och
betecknar här en sjö, där en sådan är eller blivit liggande,
eller där marken blivit avsvedd”.
Om Kleven läse3 (aa. 1, s. 299): ”Namnet är" [utan
avledning eller förändring]a) ”bildat av fsv. klef f. ’brant
backe, klippa, klippstig’.”
*) Se aa. 2» s. 4 .
3) Se aa. 2, s. 5.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:27:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1917/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free