Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Brate, Anmälan av "Från Filologiska föreningen i Lund. Språkliga uppsatser. IV”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186 Brate: Anmälan.
oftare försiggått på det av Collin angivna sättet än på det av
Schoning förmodade,
M. F eu k , Tvåradingen i nyare svensk vers ”vill uppvisa,
dels att även om tvåradingen i sammanlikning med åtskilliga andra
strofformer förekommer "jämförelsevis sällan”, den dock försökts
av flertalet bland våra modärna diktare, och dels att den har an-
vänts i dikter med högst skiftande innehåll”. Dalin och Bellman
använda tvåradingen i visor och tal på vers, vari uppräkningar
förekomma, oftast avsedda att sjungas och av uppsluppet innehåll,
hos romantiken utgör tvåradingen ett upptagande av den äldre
folkvisestrofen och brukas i dikter, som skildra förgångna tider,
och känslan av en viss samhörighet mellan denna strofform och
folkdikten gör sig sedan alltjämt gällande.
N . O. H ein ertz, Ein romanisch-germanisches Reiter- und
Ritterwort behandlar det ord, som i olika germ, språk uppträder
i följande olika former, nämligen mnd. barsse, basse och en gång
barsie, högty. barsche, parsche (partsche), da. barsse, fsv. basa och
med växlande betydelser, som dock delvis äro något osäkra, ”mnd.
’Pferdeharnisch’, hochd. ’Prunkstoffdecke’, dän. ’(mit kostbaren Stoffen
zu belegende) Schutzdecke’, schw. ’Satteldecke’, vielleicht gar ’Sat-
telkissen’”. Ordet härstammar sannolikt från arab. barda’ah ’Sattel-
unterlage’, som i ital., franska och provençalska förekommer i bet.
’Reitkissen’ eller ’Sattel* och därav härledda bemärkelser, i franskan
barde ’Metallverzierungen der Pferdedecke’, vilket i bet. ’Pferdehar-
nisch’ lånas in i mndl. men får den avvikande formen baerdgie, som
förf. anser uppkommen genom inverkan från baerdse ’fartyg’på grund
av likheten mellan ett hästharnesk och en omstjälpt båt. Ordet
fortlever i sv. och no. bossa, sadélbossa ’Sattelkissen’, ’Kummet-
kissen’, men då förf. härleder vokalförändringen i detta ord av folk-
etymologisk påverkan av boss, enär bossan förr skall hava stoppats
med halm, synes dialekten i min fädernebygd, Norberg i Västman-
land, lägga hinder i vägen därför, enär ’boss’ där heter bøs, men
’bossa’ båssa, vilket enligt målets ljudförhållanden tyder på fsv. ä,
som förkortats; det fsv. lånordets grundform har väl alltså varit
basa *).
N . H änn in ger, Bidrag till tolkningen av några verser hos
Sigvat behandlar Vestfararv. 4 a) och Berspglivisur 6,5-8, 16,1-4 och
T
) Någon tid efter nedskrivandet av denna slutsats erhöll jag sär-
tryck av E . W a d stein , Ein morgenländisches Wort im abendland i Le
Monde Oriental IX, 1915, som bekräftar densamma och uppvisar, att grunden
till den långa vokalen är en vokalförlängning framför r-förbindelser i mnd.
och mnl., vilken kvarstod även efter assimilationen i mnl. basse, som lånats
i fsv. baza, vars z för s(s) troligen är en mnd. skrivning. Wadstein härleder
ordets s från den franska plur. bardes och spårar ordets ursprung tillbaka
till pers. barzaga, som lånats av araberna och från dem till Europa.
a) Vestfararv. 4: Övers, av G. Storm:
A tti jarl at seetta Den kække jarl burde
allframr búendr gamla bære fredbud imellem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
