Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord O - Offer...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ONESIMU».- oansPieXE. 343
skrefs, eftersom endast hans husfolk får
en helsning.
Onesimus, d. ä. nyttig, Filemon»
förrymde slaf, genom Paulus omvänd
och sasom nu m sanning nyttig till Fi-
lemon återsänd, Filem. mo f.; se Filemon.
Onix, Onyx, se Ädelstenar.
Ono, stad i Benjamin nära Lod,
Kr. 8: 12; Neb. II: 35, sannolikt den
nuv. byn Kefr Ana n. om Lod. Jfr
Tim,ne-,nansdalen.
Oomskuren, se under O,nskärelse.
Ordan, Orden, Kr. 12: 33; Job
30: 14; Joel a: 8, ordning eller slagord-
ning. Likaså Här-ordan i Hö. 6: 3, 9.
Ordet, ett af de namn, hvarmed
Johannes benämner Jesus Kristus. »1
begynnelsen var ordet, och ordet var
hos Gud, och ordet var Gud» - -
»och ordet vardt kött», Jh. 1: 1, 14.
1 Jh. 1: kallar han honom »li/vets
ord», och i Up. 19: 13 »Guds ord».
1 slapelsebekens första kapitel läsa vi
ett mer än xo gånger upprepadt: Gud
sade. Dessa Guds sade sammanfattar
Joimannes i ett enda stort lefvande, per-
sonligen verksamt sade,- »under alla de
talade orden finner han det talande Or-
det». (Godet.) Messias är Ordet så-
som den i hvilken Guds ord bor och
från hvilken Guds ord talar, likasom
han är Visheten såsom den i Isvilken
Guds vishet bor och talar. Lu. Ix:
49; 1 Klor. 1: 24, 30; Ef. 3: xo. Att
Guds ord och Guds vishet redan i G.
T. så småningom uppfattades som en
personlighet, tycker man sig skönja på
flera ställen såsom, hvad ordet beträf-
far, Ps. 33: 4, 6; 107: 20; 119: 89,
105; 147: 15, iS, och hvad visheten
beträffar, Job 28: 12 f.; Or. 8 och 9,
och i de apokryfiska böckerna Syraks
bok och Salomos Vishet. Se Or. 8:
22 f. on-i huru visbeten skapades först
af allt från evighet, var med då Gud
grundade bergen och befäste himmelen,
o. s. v. Och i de kaldeiska öfversätt-
ningarna af G. T., de ». k. Targumerna,
från tiden före Kr., finner man ofta
uttrycket Memra eller Guds o,d på stäl-
len der i oh. står Jehova, isynnerhet
der Jehova uppenbarar sig för sitt folk
eller talar till dem. Så t. ex. listor
det uti dem, att Ilerrens ord talade
med Adam i paradiset, att Herren» ord
talade med Abraham, gaf lagen från
Sinai o. s. v. 1 x M. I9~ 24 heter det,
att »Jehovas ord sände ned (öfver Se-
dom) »vafvel och eld från Johova,,. 1
»Jonatan» Targum», en af dessa kaI-
deiska öfversättningar, heter det i Es.
45: iS, 22, 25, »Så »äger Jehova
Vänden eder till mitt ord, så varden 1
salige - . - 1 7ehovas ord skall all 1»-
raels »äd blifva rättfärdigad och be-
römma sig». Och då i x 1\1. 31: 13
Jehovas engel säger till Jakob, att han
är den Gud, hvilken Jakob hade gif-
vit sitt löfte i Betel, förldarar »Onke-
los’ Targum», en annan af de kalde-
iska parafraserna, att det var till Jeho-
vas ord som Jalob »tält sitt löfte: »Om
Jehovas ord blifver min hjelp ... sä
skall 7ehovas ord z’ara min Gud»,
M. 28: 20 f. Dessa ställen visa, att
en bestämd och personlig åtskilnad mel-
lan Jehova och hans Ord, »Herrens en-
gol» eller »förbundets engel», allt tyd-
ligare trädde fram redan för det gam-
maltestamentliga medvetandet, tilldess
slutligen Ordet sjelf glänsto fram, pe-
lade på sig sjelf såsom Guds vishet,
Ln. Ix: 49, och sade: Jag är vägen,
sanningen och lifvet; den som har sett
mig har sett fadren. Jim. 14: 6, 9.
Ordspråk betyder, efter det eb.
maschal, egentl. en liknelse, ty ordsprå-
kets udd ligger ofta i en jemförehse,
M. JO: 9; 5. JO: 12; 2 P. 2: 22.
Att »blifva till ett ordspråk» är det».
som att blifva ett varnande exempel,
5 M. 28: 37; 1-le. x4: 8. Jfr Jo. 29:
22; Job 17: 6. Exempel på egentliga
ordspråk, uppväxta i follets mun, fin-
ner man i 5. 24: x4; 2 5. 5: 8;
Job 2: 4; Jo. 31: 29; Ho. i6: 44;
Lu. 4: 23; Jim. 4~ 37. 1 allmännare
mening lallas hvarje dunkelt eller gåt-
likt yttrande, som tarfvar förklaring,
ett ordspråk eller »mörkt tal», Da. 5:
12; jfr Jim. ifi: 25, 29, »förtäckta ord»,
og. ordspråk. En lärodikt eller poetisk
omälädnad af en religiös eller sedhig
sanning kallas ock för ordspråk, Ps.
49: 5; 78: 2. Men isynnerhet utmär-
ka» med detta namn de korta, uddigs
sentenser, i imvilka viss män nedlade
sin erfarenhet och sin verldsåskådning.
Denna läroform valde isynnerlmet den
viss Salomo, hvilken »framsade tre tu-
sen ordspråk, och hans sånger vore ett
tusen fem», 1 Kl. 4: 32.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
