- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
99-100

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Läran om ljudet - II. - 175. Huru långt borta måste en vägg vara, för att ett eko skall uppkomma? - 176. Hvad menas med ett repeterande eko? - 177. Hvilka omständigheter bidraga att framkalla eko? - 178. Hvarför höres ett eko bättre om natten än om dagen?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lyssnande personen. Ljudets hastighet är nemligen
340 meter ; från örat till väggen och tillbaka
till örat har då ljudet att passera en
sträcka af 34 m., som tillryggalägges på 1/10
sekund, hvilket just är den ungefärliga tid,
som måste ligga emellan två ljud, för att de
af örat skola kunna särskiljas och ej blandas
tillsammans i ett enda ljud.

Är det fråga om att ekot skall återgifva
en stafvelse, så, emedan dertill behöfs minst
1/5 sekund d. v. s. dubbelt så lång tid som
för det oartikulerade ljudet, måste väggen
ligga på 34 m. afstånd från örat, ty på 1/5
sek. hinner ljudet 68 m., hvilket skall vara
vägen fram och tillbaka. Ju längre bort väggen
är, ju flere stafvelser hinner man utsäga, innan
ekot kommer tillbaka, så att för hvarje 34:de
met. kommer en stafvelse till i ekot. Nära Nancy
finnes ett eko, som återgifver 12 stafvelser.

illustration placeholder
Fig. 69. Ljudets reflexion från ett elliptiskt hvalf.


Är den reflekterande väggen för nära,
blandas det direkta ljudet med ekot, och ett
genljud uppstår, sådant man hör det i tomma
kyrkor eller stora salar.

176. Hvad menas med ett repeterande eko?

Dermed förstås ett eko, som återger samma
stafvelse eller ljud flere gånger. Detta är
tydligen ej detsamma som ett mångstafvigt
eko, d. v. s. ett som återger flere utsagda
stafvelser en gång.

För att ett repeterande eko skall uppkomma,
måste det finnas minst två väggar, emellan
hvilka ljudet återkastas, hvarvid det uppfattas
af örat efter hvarje reflexion. Nära Coblenz
vid Rhen finnes ett eko, som repeterar en
stafvelse 17 gånger.

177. Hvilka omständigheter bidraga att
framkalla eko?


Stora byggnader, höga, kala berg, hvalf
och långa gallerier, molnen etc. Luftseglare
höra ofta eko från jorden eller molnen. Ett kanonskott
framkallar ofta eko vid mulen himmel.
Askans rullande beror delvis på eko i molnen.

Att man ej oftare hör eko eller åtminstone
genljud i vanliga rum, beror dels på
att rummen äro små, dels på att de äro upptagna
af möbler, som hindra reflexion.

178. Hvarför höres ett eko bättre om
natten än om dagen?


Under natten är luftens täthet mera likformig
än om dagen, då jordytans upphettning
åstadkommer rörelser i luften. Vidare
är det naturligtvis tystare om natten än om
dagen. Slutligen är till följd af luftens afkylning
under natten tätheten då större, hvarför
ljudet försvagas mindre. Ekot vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free