Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillfälligare (historiska) olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. C. Skriftspråket har i större omfång efterbildat utländskt skriftspråk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samtal – om ej på skämt –, torde lätt märkas.
Härmed nekas ingalunda, att vi äfven i talspråket
använda participialkonstruktioner (t. ex. uppriktigt
sagdt, noga taget o. s. v.), men deras antal är vida
mindre.
Då skriftspråket begagnar s. k. »ackusativ med
infinitiv», t. ex.: »Jag tror mig göra min plikt»,
»Jag ser (eller: hör) honom komma», »Jag vet honom
vara rik», eller s. k. »nominitiv med infinitiv», t. ex.:
»Han påstås ha förtjänat en hel förmögenhet», äro
dylika (i talspråket knappast förekommande)
konstruktioner sannolikt att tillskrifva utländskt
inflytande. Det samma torde gälla om konstruktionerna:
efter att ha(fva) ..., utan att vara (eller: kunna o.
s. v.) ..., från att vara (eller: hafva) ...
I skriftspråket, om också ej i den egentliga
normalprosan, utan snarare i mera preciös och
affekterad stil, påträffa vi t ex. »Helt annorlunda
[uppförde sig] N. N.», »Så långt [citera vi] Aftonbladet;
i eget namn tillägga vi ...», [Det, eller: Nu]
Återstår att omtala, huru ...». I dessa fall äro de
utländska förbindelserna lätt igenkännliga. Allmännare
i skriftspråket är uteslutandet af hjälpverbet hafva
i bisatser, t. ex : »Den, som [har] besökt honom en
gång, gör ej om det», »Om vi [hade] varit
försiktigare, skulle det ej ha händt oss», »Att han [hade]
farit bort, var en nyhet»; denna uteslutning torde
bero på tyskt inflytande och brukas föga i
talspråket. – Ett otvetydigt tysklån är det i skrift mycket
använda parentetiska uttrycket som bekant. Och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
