Ögonblicksbilder från en tripp till Amerika / Familjen, äktenskapet och sedligheten i Amerika (1901) Author: August Palm - Tema: Americana Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Familjen, äktenskapet och sedligheten i Amerika.

I Amerika är äktenskapet principielt detsamma som i Sverge. Det går visserligen lättare att gifta sig, ty det behöfs ingen lysning [1] i kyrkan och ingen präst, om man ej så önskar. Man tar utan vidare sin »flamma» under armen och vandrar till närmaste fredsdomare eller borgmästare, och där äro formaliteterna undanstökade på mindre än tio minuter. Men blir man en gång gift, så är man det lika grundligt, som om det skett under den svenska statskyrkans auspicier.

Man kan också lättare skilja sig i Amerika än i Sverge, och det gör intet till saken, om man gift sig på det mödosamma svenska eller på det bekvämare amerikanska sättet.

197

[Bild:

DE LEON Redaktör af Daily People, New-York.]

198

Trots dessa för giftaslystne gynnsamma omständigheter är det ett faktum, att äktenskapens antal minskas, och äktenskapsåldern ökas. I Massachusetts var denna endast för få år sedan för män 22 år, men har nu stigit till 27 år.

Nativiteten inom äktenskapen har också att uppvisa en högst betecknande och alltjämt fortgående förändring. Det har nämligen blifvit påvisadt både genom personliga iakttagelser och genom officiell statistik, att barnantalet minskas i de ameririkanska familjerna, och att de barnlösa familjerna ökas.

Vid ett möte af »The Baptist Social Union» för kort tid sedan fälde pastor W. G. Puddsfoot följande rätt betecknande yttrande:

»Den sorgligaste syn jag såg i New England var, att de hem, hvilka förut hade tio eller flere amerikanska barn, nu voro barntomma. Jag frågade en pastor, hvarför man icke hade en söndagsskola i byn, och han svarade: »Jag har 60 familjer i min församling, som icke ha ett enda barn.» Hvilken kyrkogård!

Men det är icke blott inom de infödda amerikanska familjerna, som barnlösheten visar sig som ett socialt symptom; äfven bland invandrarne, däribland ej minst svenskarne, förspörjes samma tendens, så snart de hunnit acklimatisera sig.

Skulle detta kunna bero på, att man i Amerika är mindre moralisk än i Europa, eller att man där börjat hylla några okristliga, äktenskapsfientliga doktriner? Ingalunda. Tvärtom, amerikanaren anser sig stå på en mycket högre moralisk ståndpunkt än europén, och äktenskapets helgd är af samhällets lagar och af individens åskådning i högsta grad skyddad och respekterad.

T. o. m. det »syndfulla» New-York har icke, trots många försök, kunnat förmås att förändra sig till europeisk nivå, genom att införa legaliserad prostitution. Man säger sig icke vilja sätta lagens stämpel på någonting så omoraliskt. Samhällets ledare inom stat och kyrka har börjat egna den största uppmärksamhet åt dessa frågor, och många förslag ha framstälts, gående ut på att uppmuntra till äktenskap och att befordra barnafvel. I de

199

olika staternas lagstiftande församlingar har man föreslagit premier för stora familjer, skatt på ungkarlar och andra dylika palliativ. Men det är naturligtvis otänkbart, att bourgeoistsamhället skall kunna finna ett verkligt botemedel mot ett missförhållande, som kan botas endast genom dess egen undergång.

Dessa samma personer, som nu visa sig så bekymrade öfver familjebandens upplösning, ha länge med orubbligt lugn åsett, huru allt det värdefulla, allt det ideela inom äktenskapet, förstörts för millioner proletärfamiljer, därigenom att fadern och modern samt ofta nog äfven barnen från sin tidigaste ungdom tvingades in i fabriker och grufvor för att arbeta omenskligt lång tid för svältlöner.

Men när äktenskapen börja blifva barnlösa, och det yppas en allvarlig farhåga för, att barnen skola försvinna från arbetsmarknaden, då begynner man äfven inom kapitalistlägret draga åsneöronen åt sig och vädra fara. Det har ju vederbörligen blifvit bevisadt, att i brist på barnarbete skulle vissa industrier, såsom t. ex. glasindustrien, blifva totalt ruinerade, och så skulle då mänskligheten få åtevända till det ociviliserade bruket af trästop och lermuggar i stället för dricksglas.

Därtill har man gjort den erfarenheten, att det vid strejker och andra arbetareoroligheter alltid är värre att få bugt med ogifta eller barnlösa män, än med sådana, som ha ett halft tjog barn, som ropa på bröd.

Orsaken till de upplösningstendenser, som i Amerika göra sig gällande beträffande familjen och äktenskapet, är icke att söka i någon naturlig motvilja emot dessa institutioner. Den amerikanska ungmön är lika mycket böjd för att gifta sig och att låta moderskapets instinkter komma till sin rätt, som hennes europeiska systrar, och amerikanaren är lika mycket lagd för älskog och romantik som europeen. Men de sociala lefnadsförhållandena ha undergått en mycket snabbare och mera radikal förändring i Amerika än Europa.

Kapitalets koncentration, de olika industrigrenarnes organisering och de automatiska maskinerna, visa sina verkningar i

200

lönernas sänkning, arbetstillfällenas osäkerhet, på samma gång de flesta beröfvas all möjlighet att blifva hvad man kallar »sin egen». Därför bli de män allt fler, som ej ha råd att gifta sig, och de gifta allt fler, som ej ha råd att ha barn. Såväl gifta som ogifta måste vara lättrörliga, d. v. s. de måste alltid vara färdiga att flytta till en annan ort för att kunna få arbete. Under sådana förhållanden är en stor familj ett ohjälpligt hinder. -- I följd häraf undergår också hela samhällets struktur, lefnadssätt och moral en, för den tanklöse omärkbar, men för iakttagaren häpnadsväckande snabb förändring. De små själfständiga hemmen ha en tendens att försvinna, medan deras antal, som bo på hotell och i hyrda möblerade rum är i tillväxt. I förhyrda våningar allt fler och fler nödvändighetsartiklar väggfasta. Tunga möbler äro opopulära. Pianon säljas med svårighet af denna anledning, och inom kort skall det bli vanligt att hyra dem med våningarne, såsom det redan nu är fallet med kokspislar och kaminer. För endast några få år sedan var det dock vanligt i Amerika, att hvarje familj hade sin egen kokspis.

En slående illustration till samhällets snabba omgestaltning och dess inflytande på familjelifvet erbjuda de ändrade förhållandena för minuthandeln. Nu går utvecklingen i Amerika i riktning emot departementsbutikerna, af hvilka en del gifva anställning åt tusentals biträden. Flertalet af dessa erhålla en aflöning, som är nedtryckt intill eller under svältgränsen.

En allmänt känd sägen vet förtälja, huru några flickor, anstälda i en af de största butikerna i Philadelphia, gråtande beklagade sig för sin principal, en mångmillionär, öfver att den aflöning, han betalte dem, icke räckte till rum och mat. Han tröstade dem med att försäkra, att de sågo tillräckligt bra ut för att finna någon herre, som vore villig att hjälpa dem.

Nu fans det faktiskt i samma butik och finnas öfver allt i affärerna herrar, som icke ha nog betalt och föga hopp att någonsin kunna få tillräckligt för att kunna gifta sig. Men de ha kanske tillräckligt till att kunna hjälpa en stackars fattig

201

butiksflicka att betala för mat och rum, desto bättre, om de kunna komma öfverens om att dela samma rum. Sålunda ingås ett stort antal äktenskap, för hvilkas knytande eller upplösande någon prest eller magistratsperson aldrig blir anlitad. Dessa äktenskap måste naturligtvis förbli barnlösa.

I intet land torde abortion eller fosterfördrifning vara så allmän som i Amerika. Den har öfvergått till en nationell institution, som täflar i betydelse och utbredning med själfva äktenskapet och som ingenting mera kan utrota.

Då en amerikanska finner, att allt icke är, »som sig bör vara», och om hon har klart för sig, att hon icke är beredd på eller har råd till att mottaga en tillökning i familjen, så börjar hon vanligen först med »huskurer». Hjälpa icke de, så fins det rik tillgång på mediciner, som »garanteras att bota», och ingen behöfver vara i okunnighet om dem. I dagliga tidningarne, som vi öppna på måfå, finna vi sjutton annonser af specialister i ifrågavarande bransch, och vi skola här meddela ett par exempel: Damer! Slösen icke eder tid och förstör eder helsa med piller eller operationer, utan skaffa en flaska af doktor Jacksons månatliga regulator. Den har räddat tusental kvinnor från själfmord. 1000 dollars för ett fall, som vi icke kunna bota inom 24 timmar. Absolut säkert och smärtfritt! Upphör med sorg och oro! 2 dollars på kontoret eller posten v. s. v.

De använda medicinernas sammansättning är vanligen en hemlighet. Troligen innehålla de i de flesta fall vissa vegetabiliska extrakt såsom af Sabina och Secate cornatum (mjölix). Sådana dödande gifter som arsenik och fosfor användas aldrig, åtminstone ej i sin rena form, och olycksfall med dödlig utgång till följd af de annonserade medicinerna förekomma icke, så vidt hittills är bekant. De utsläppes endast i väl afvägda doser och åtföljas af noggranna föreskrifter. I hvarje fall innehåller dock alla dylika mediciner gift i någon form och utöfva en demoraliserande verkan på systemet för en lång tid efteråt. Därför föredraga många en mekanisk behandling eller t. o. m. en kirurgisk operation. En dylik behandling kostar minst 15 dollars

202

och mycket afseende fästes vid patientens samhällsställning och förmögenhetsvilkor.

Af ofvanstående vore det naturligt att förmoda, att dessa förhållanden äro lagliga. Så är dock icke fallet. Tvärtom, fosterfördrifning är på det strängaste förbjuden och straffbestämmelserna äro rent af drastiska. I detta hänsende, som i många andra, äro lagarne i »frihetens förlofvade land» mera oresonliga och småaktiga än annorstädes. Om en tullnär tillåter en den allra minsta lilla »franska cigarr» inkomma i landet för att störa det amerikanska folkets oskuld, så gör han sig skyldig till 10 års fängelse. Att allt ändå försiggår så oförblommeradt öppet, kan icke förklaras af annat än publikens hemliga sympatier, trots alla protester. Det är naturligtvis också svårt att skaffa bevisningsmateriel, ty de som undergått behandling, vilja dels undvika offentlighet, dels känna de sig stå i djup tacksamhetsskuld till abortionisten för att ha blifvit hjälpta. Visserligen väckas stundom åtal af myndigheterna mot abortionister, men dessa processer ha vanligen mycket större likhet med utpressningsförsök, än med värkliga försök att häfda lagens auktoritet.

En af dessa abortionister har under många år haft sin affär vid en af stadens fasionablaste gator. Stora spegelglasfönster vetta ut mot en park, eleganta trappor leda upp till mottagningsrummet, som är försedt med dyrbara mattor och venetianska speglar. Ingen läkares rum i staden är ständigt så fyldt af patienter som detta. Här mötas damer i eleganta toaletter och fattiga arbetarehustrur. De komma vanligen dit sorgsna och nedslagna samt bege sig derifrån strålande glada. Stundom ser man där hela familjen -- mannen, hustrun och ett par småttingar, ty gifta kvinnor behandlas icke här utan mannens samtycke. Mannen och de små vänta, medan hustrun går in i ett inre rum för att bli »behandlad».

Män gå ofta hit för att konsultera om sina fästmör eller hustrur. Allt tillgår så naturligt, öppet och ogeneradt som i någon annan doktors »office».

Skulle emellertid abortion misslyckas och patienten dö,

203

[Saknas: texten för s. 203.]

204

205

[Bild:

MILLET: THE MAN WITH THE HOE. »Och Gud skapade menniskan sig till ett beläte till Guds beläte skapade han honom.» Genesis.]