- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:133

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Branting, Karl Hjalmar - 1. Brask, Hans - 2. Brask, Samuel Petri - 3. Brask, Petrus - Brate, Erik - Braun, Nicolaus Nicolai

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

föranledde, att B. genom uppgräfvande af den
sedan 1821 ej tillämpade straffparagrafen för
»förnekelse af den rena evangeliska lära» våren
1888 ådömdes 150 kr. böter och på hösten s. å.
tre och en half månads fängelse för aftryck af
A. Danielssons artikel »Till världsalltets upphofsman»,
hvilken betecknades som hädelse af en jury,
i hvilken Viktor Rydberg hade plats som en af
rättens ledamöter, och hvars dom gifvit anledning
till en skarp polemik mellan B., Georg Brandes
och Ellen Key å ena sidan samt K. Warburg
och S. A. Hedlund m. fl. å den andra. — Efter
att flera föregående val stannat i minoriteten,
invaldes B. 1896 i Andra kammaren af hufvudstadens
femte valkrets och har i sådan egenskap
bevistat alla följande riksdagar, där han varit en
af de mera uppmärksammade talarna. Gift
1884 med Anna Matilda Charlotta Jäderin i
hennes 2:a gifte. Fru B., f. 1855, har gjort
sig känd för sina under sign. Vox och Réné
författade pikanta kåserier och teaterkritiker samt
sina (sign. Réné) realistiska berättelser: Lena,
en bok om fruntimmer
1893 och Sju martyrer 1894.

illustration placeholder

1. Brask, Hans, katolsk prelat. Född 1464
i Linköping, där fadern var var borgmästare.
– Utmärkt för lärdom, den han inhämtat vid flera
utländska högskolor, förklarades B.
för filosofie magister. Efter sin
hemkomst anställdes han som
kanik i Linköpings kapitel och
blef 1505 domprost. De stora
förtjänster han inlade om stiftets förvaltning
under biskopsledigheten efter den afsatte Hemming
Gadd öppnade för honom vägen till biskopsstolen,
den han intog 1513. Hans episkopat,
utmärkt af en mängd gagnliga åtgärder och
inrättningar, intager ett framstående rum i detta
stifts tideböcker: så ökades kyrkans och
biskopsstolens gods betydligt genom köp och byten;
domkyrkan restaurerades och försågs med dyrbara
inventarier. Han inrättade i Linköping det
första svenska pappersbruket och anlade ett eget
boktryckeri i Söderköping. Med en blick, som var
flera århundraden före sin tid, ifrade han för en
kanal mellan Vettern och Vänern och att därigenom
åstadkomma direkt förbindelse mellan öfre Sverige
och Västerhafvet, o. s. v. Hans offentliga verksamhet,
om möjligt än mer framstående, tillhör fäderneslandets
allmänna historia och kan därför med
skäl här förbigås. Utan fråga en af Sveriges
utmärktare historiska karaktärer framstår biskop
B. i vår reformationshistoria såsom en i många
hänseenden minnesvärd man, och kommer där
alltid att intaga en aktningsvärd plats såsom
den ende kraftfulle försvararen af den gamla
tron, från hvilken han ansåg fäderneslandets väl
oskiljaktigt. Efter Västerås riksdag 1527 trifdes
den oböjlige kyrkofursten icke länge i Sverige.
Under förevändning af en visitationsresa till
Gotland, begagnade han tillfället att med sina
förnämsta ägodelar fly öfver till Danzig, hvarifrån
han skref förmanande bref till sina landsmän att
icke öfverge den rätta tron. De sista åren af
sin lefnad uppehöll han sig i Landa kloster i
Posen, och afled där enligt en uppgift d. 30 juli
1539.

2. Brask, Samuel Petri, präst, dramatisk författare.
Född d. 22 maj 1613 i Veta socken i Östergötland,
af samma släkt som den berömde biskopen.
Föräldrar: komministern Petrus Johannis Brask
och Elsa Larsdotter. — Efter studier vid Uppsala
universitet företog han 1641 en utländsk resa
och återkom till fäderneslandet 1644. Under sin
bortovaro utnämnd till lektor vid Stockholms
gymnasium, lät han biskop Jon. Petr. Gothus
förmå sig att öfvertaga samma befattning i
Linköping 1644. Fem år därefter befordad till
kyrkoherde i Ekeby och Rinna församlingar af
Linköpings stift, utnämndes hann af Carl X till
hofpredikant och förflyttades 1663 som pastor till
S:t Klara i Stockholm, där han dog d. 12 juni
1668. — Som gymnasiilärare i Linköping införde
han den då för tiden icke ovanliga undervisningsmetoden
att genom uppförande af historiska
skådespel skärpa lärjungarnas minne och vänja
dem att yttra sig inför en större samling af
åhörare. Af B:s skådespel äro tre utgifna från
trycket: Een Comoedia om then förlorade Sonen
eller een oförfaren Vandringzman
1645; Een
Tragico-Comoedia om Apostlarnars gärningar
och jämmerlige Marteringar
1648 samt Mars
germanicus victus. Thet är: Comoedia om thet
välendade Tydske kriget
1650, hvarförutom en:
Josephus venditus, Comoedia, förvaras i hans
efterlämnade handskriftssamling. — Gift 1: 1644
med Helena Eriksdotter och 2: 1648 med Anna
Pedersdotter.


3. Brask, Petrus, psalmförfattare; den föregåendes
son. Född i Linköping omkr. 1650 och
död före 1695. Han är författare till n:o 198
och möjligen 455 och öfversättare af n:o 109,
137, 192, 253, 254, 389, 413, 441 och 457 i
1819 års svenska psalmbok.

illustration placeholder

Brate, Erik, filolog, lärare. Född d. 13 juni
1857 i Norbergs socken, Västmanlands län.
Föräldrar: bergsmannen Anders Eriksson och
Kristina Mattsdotter. — B. blef
student i Uppsala 1876, filosofie
doktor 1884 och s. å. docent i
forngermanska språk. Efter att
1885—87 ha förestått professuren
i svenska språket, utnämndes han 1887 till lektor
i modersmålet och tyska språket vid Södermalms
högre allmänna läroverk i Stockholm. B. har
bl. a. utgifvit Fornnordisk metrik 1884;
Runverser 1887—91, i »Antiqv. tidskrift för Sverige»;
Äldre Vestmannalagens ljudlära 1887 i Uppsala
universitets Årsskrift, Dalalagens böjningslära m. m.,
samt är en framstående runkännare.
– Gift 1887 med målarinnan Fanny Ekbom.

Braun, Nicolas Nicolai, biskop. Född i
Fagerhults prästgård vid Kalmar
d. 1 aug. 1658. Son af kyrkoherden Nicolaus Brodderi
Braun
och Christina Walleria. — Fil.
mag. i Upsala 1685, hvarpå han i
sällskap med en friherre Bonde fick
företaga en längre utrikes resa.
1693 kyrkoherde i Madesjö i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/a0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free