- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
2. Lenngren, Anna Maria

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

2. Lenngren, Anna Maria,

skaldinna. Född i Uppsala d. 18 juni 1754. Föräldrar: e. o. professorn Magnus Brynolfsson Malmstedt och Märta Florin.

Hon åtnjöt i ungdomen en icke allenast bildad utan till och med lärd uppfostran, så att hon säges ha biträdt sin far vid korrigeringen af studenternas latinska krior. I några tidningar, bl. a. »Hvad Nytt» i Göteborg, syntes ock åtskilliga epigram och andra dikter, skrifna af den unga fröken och undertecknade A. M. M.

Vid tjuguett års ålder öppade hon på allvar sin vittra bana med ett stycke kalladt Thekonseljen, hvilket hon likväl sedan själf förkastade, hvarefter följde några öfversättningar och bearbetningar för teatern, såsom Lucile, som hon öfversatte på anmodan af hertig Carl och som uppfördes 1776, operan Zémire och Azor, hvartill Kellgren författade prologen och som uppfördes 1778, Arséne, en féerikomedi, tryckt 1779, Silvain, m. fl. Dessa vittra alster, på hvilka hon själf lade föga vikt, blefvo ock snart glömda fdr hennes senare stycken, som först infördes i Stockholms-Posten och efter hennes död utkommo under den blygsamma titeln Skaldeförsök.

1780 gifte hon sig med d. v. kanslisten, sedermera kommerserådet Carl Peter Lenngren och blef från samma stund den föreningspunkt, kring hvilken flera af den tidens utmärktheter i konst och vetenskap samlade sig i paret Lenngrens fint bildade hem. Men långt ifrån att söka ådraga sig uppmärksamhet genom sina snillegåfvor och sin författartalang, använde hon all omsorg att för världen och i synnerhet sitt eget kön undangömma sitt vittra yrke och glömde för detsamma aldrig sina husmoderliga plikter. Orsaken till denna tillbakadragenhet torde kanske få sökas i ungdomsminnen af sårade utfall mot »blåstrumpan». Först längre fram blef hennes namn kändt af allmänheten, som trott, att Kellgren, Leopold eller Silfverstolpe var författaren till hennes stycken. Bland dessa må företrädesvis nämnas satirerna Min salig man, Kärleken och dårskapen, Andra tider, andra seder, Herrns och fruns morgonkonversation; de täcka idyllerna Den glada festen och Grefvinnans besök; hennes intagande och naiva visor Pojkarna och Några ord till min kära dotter, att icke förgäta hennes Dröm, med hvilken hon besvarade en artighet af grefve G. F. Gyllenborg.

Hvad som i synnerhet utmärker fru Lenngrens skaldskap, är en skarp blick för en mängd smådrag, i synnerhet på det husliga lifvets område, en träffande åskådlighet och rörlighet i ordmålningen och framförallt en ovanlig förmåga att i några kvicka, glada och träffande drag teckna de mötande föremålen. Idyll och satir äro ock hennes egentliga fält.

Fru Lenagren, hvars senare år fördystrats af svåra sorger -- hennes fosterdotter blef vansinnig och hennes fader drunknade -- afled efter en lång och smärtsam sjukdom d. 8 mars 1817.

Svenska akademien, som 1797 bragt henne sin hyllning genom ett ode af Gyllenborg, har låtit öfver henne slå en minnespenning och uppresa en minnesvård på hennes graf å Klara kyrkogård. Franzén har med mästarhand tecknat henne och Rosenstein skrifvit förordet till hennes Skaldeförsök, hvaraf första upplagan utkom 1819. En särdeles vacker upplaga är den 1884 med mästerhiga teckningar af Carl Larsson utgifna. Af Karl Warburg utkom 1887 »Anna Maria Lenngren».


The above contents can be inspected in scanned images: II:37, II:38

For more information about this person, see Project Runeberg's Nordic Authors.

Project Runeberg, Sat Feb 20 22:54:00 1999 (runeberg) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/lenngren.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free