Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Från äldsta tider till midten af 1200-talet - §6. Konungadömet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Valriket
stadgadt.
36 Från äldsta tider till midten af 1200-talet.
1200-talets slut härstammande östgötalagen, torde vara att
bärleda från namnet Erik, svårligen från Erik, »de göters
första konung», som vid den tiden icke torde ha varit känd,
men möjligen från Erik d. helige, rikets skyddspatron.
Föreskrifterna om denna den nyvalde konungens färd kring
riket, sådana västgötalagen meddelar dem, ha ju undergått
åtskilliga förändringar, och namnet kan vid något af dessa
tillfällen ha uppkommit.!
Rikets enhet, hotad för ett ögonblick under striderna
om konungavalet, hade sålunda räddats men därjämte den
landskapliga själfständigheten betryggats under egna lagar.
På samma gång hade under de nu behandlade tronstriderna
valprincipen i afseende på kronan genom ofta upprepad
praxis fått mer och mer insteg, ehuru man efteråt liksom
förut gärna höll sig till en och samma ätt: häraf den
arfsrätt, som konungar både af sverkerska och erikska
husen åberopade.? För att emellertid betrygga tronföljden
eriksgatan tillkommit vid en senare tidpunkt, liksom själfva namnet.
— Kjellén (anf. arb.) anser, att »kompromissen> tillkom först 1172,
dock på skäl, som synas mig svaga, samt att eriksgatan var »en form
för konungaval i det ärftliga konungadémet Sverige», som aldrig
tillämpades före 1335. Åsikten faller med påståendet om kronans
ärftlighet under denna tiderymd, hvilket jag för min del ej kan om¬
fatta. I och för sig skulle ett dylikt stadgande om ett eventuellt
konungaval varit en politisk förtänksamhet, som man svårligen kan
tilltro den tidens lagstiftare. Det dröjde ju i århundraden, innan det
verkligen >»ärftliga> konungadömet Sverige fick detaljerade föreskrifter
i det fallet. Källornas tystnad, när det rör dessa tider, bevisar lika
mycket för som mot.
! I afs. på de olika åsikterna om namnets härledning kan jäm¬
föras Schlyters Ordbok samt Kjellén, anf. arb., s. 26, 27. Har s:t
Eriks lefverne, såsom man förmodar, författats på 1200-talet, kan man
genom missförstånd af hvad som där förtäljes om konungen: »deinde
regnum suum circuiens et populum visitans universum, via regia
incedens>, kommit på namnet eller i hvad där berättas sett ett slags
symboliserad framställning af en konungs väg kring riket. ;
> Den »jus hereditarium» Sverker Karlsson en gång åberopar
(SD. I, n. 102) betecknar icke mer än en sådan bördsrätt, hvilket ju
låg i tidens föreställningssätt och äfven efter 1319 förekommer.
Påfvebrefvens vittnesbörd åter försvagas däraf, att i dem ena gången
Sverker Karlsson, andra gången Erik Knutsson förklaras för den
legitime konungen. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
